mediestudier

Komplicerad yttrandefrihet för det särskilda yttrandet

Posted in medieutveckling, pressfrihet, sociala medier by Torbjörn von Krogh on 27 oktober 2010

I förra veckan kom den Lambertzka yttrandefrihetskommittens debattbetänkande. En sammanfattning lades ut på regeringens hemsida och man kunde ladda ner utredningen som pdf-fil.

Utredningen innehåller tre teknikoberoende modeller för grundlagsregleringen av den framtida tryck- och yttrandefriheten. En ändamålsmodell, en verksamhetsmodell och en ansvarsmodell. Många håller nog fortfarande på och läser in sig i materialet (däribland jag) men en viss debatt har  uppstått, bland annat i Sveriges Radios program Publicerat den 9 oktober och 23 oktober.

Jag såg i den nedladdade pdf:en att det skulle finnas invändningar mot betänkandet, ett så kallat särskilt yttrande, på sidan 341 i utredningen. Men där var helt tomt; blanka sidor. Underligt, tyckte jag. Yttrandefrihet bör väl omfatta även ett särskilt yttrande i en parlamentarisk utredning.

Först i dag fick jag klart för mig att yttrandet finns med i materialet på regeringens sajt, men svårt att hitta. Det har nämligen placerats längst bak i utredningens bilagor; mellan tabellerna och listan över statliga utredningar 2010.

Jag hoppas att dessa rader kan hjälpa den som letat, men inte hittat (om inte yttrandet rentav flyttas till sin rätta plats nu när utredningskansliet uppmärksammats på den undanskymda placeringen). Yttrandet är författat av de folkpartistiska ledamöterna i kommittén samt av fyra av kommitténs juridiska experter. Andemeningen är att det förmodligen är lämpligare att revidera nuvarande  grundlagar TF och YGL än att skapa en helt ny.

To be continued.

Annonser

Kommentarer inaktiverade för Komplicerad yttrandefrihet för det särskilda yttrandet

Har journalister yttrandefrihet?

Posted in journalistik, medieföretag by Lars Ilshammar on 22 september 2010

Har journalister yttrandefrihet? Se där en fråga som verkar pinsamt enkel att svara på. Journalister har självklart mera yttrandefrihet än de allra flesta. Man skulle nog kunna påstå att i ett mediesamhälle äger journalister yttrandefriheten mer än några andra medborgare.

Men i praktiken är det förstås inte alltid så. I valrörelsens final blev två medarbetare på Sveriges Radio avstängda från etern, med hänvisning till SR:s stränga programregler. Det gällde en medarbetare på SR Metopol som tillsammans med ett gäng kändisar medverkade i filmen ”Osvenskt” om främlingsfientliga partier och en programledare på SR Uppland som hade kommenterat en politikers Facebook-inlägg.

Av det kan man bl.a. lära att Facebook tydligen räknas som ett offentligt rum numera, vilket kanske inte alla skulle hålla med om. Liknande saker har förstås hänt förrut. För några år sedan blev Cecilia Uddén bortkopplad från den amerikanska valrörelsen efter en slarvig kommentar som kunde tolkas som partisk till demokraternas fördel.

Men den gången var det i direktsändning. Nu handlar frågan om vad SR-medarbetare har gjort på sin fritid, som privatpersoner. Här finns ett svårlöst dilemma. Å ena sidan får Caesars hustru förstås inte misstänkas. Å andra sidan; ingen ska rimligen behöva riskera bestraffning för en politisk handling utförd på fritiden.

Andemeningen med public service-företagens avtal med staten har väl aldrig varit att begränsa personalens yttrandefrihet? Om SR gör en sådan tolkning är det i direkt strid med uppdraget att värna om det demokratiska statsskickets grunder.

Det vore också intressant att se vad en prövning mot europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna skulle kunna leda till. Där står nämligen: ”Envar skall äga rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att mottaga och sprida uppgifter och tankar utan inblandning av offentlig myndighet och oberoende av territoriella gränser.

En angränsande fråga gäller om Sveriges Radio  verkligen vill skapa en ängslig organisation, befolkad av kastrerade journalister utan något som helst civilkurage eller synliga personlighetsdrag. I så fall är man ute på farliga vägar. En rädd och undfallande journalistik är ju knappast vad Sverige och SR behöver under de närmaste åren.

Kommentarer inaktiverade för Har journalister yttrandefrihet?

Förtalsmålet mot Singh nedlagt

Posted in journalistik, medieutveckling, pressfrihet by David Finer on 16 april 2010

Det brittiska kiropraktorförbundet BCA har lagt ned sin process mot den brittiske vetenskapsjournalisten Simon Singh. Beslutet hälsas som en stor seger för pressfriheten och för kampen mot de restriktiva brittiska ärekränkningslagarna.

Singh har kämpat i två år och lagt ner över 2 mkr av egna medel. Han har fått ett starkt stöd av allmänheten samt en lång rad kända personer. På Facebook finns en stödgrupp för Singh med över 10 000 medlemmar.

Singhs senaste bok, en kritisk granskning av alternativmedicinen, skrev han med professor Edzard Ernst. Den har publicerats på svenska under namnet Salvekvick och Kvacksalveri.

Kommentarer inaktiverade för Förtalsmålet mot Singh nedlagt

Nerikes Allehanda lovordar Örebros vise ledare … not!

Posted in journalistik, medieföretag, medieutbildning, pressfrihet by Torbjörn von Krogh on 07 mars 2010

Förstasidan i fredagens (5 mars) Nerikes Allehanda visade en bild av kommunstyrelsens ordförande Staffan Werme (FP) i talarpose med rubriken ”Werme visar vägen – Folkmassorna hyllade Örebros högt aktade ledare”.

Ur texten på förstasidan: ”Den retoriskt ojämförlige Staffan Werme trollband som så många gånger förr sin månghövdade åskådarskara med visdomsord som for rakt in i hjärtat på alla som hade lyckan att vara närvarande.”

Och på sidan 3 berättade Markus Lutteman, ”officiell Werme-reporter på Nerikes Allehanda”, hur himlens stjärnor skänkte extra glans över Stortorget när den store ledaren talade. Ett torg ”som under den vise ledarens försorg har förvandlats till ett av de vackraste i världen”.

Bland de entusiastiska åhörarna fanns en äldre dag som broderat Staffan Wermes ansikte på en duk:

”- Den kostade mig mina sista besparingar, men jag vill så gärna visa min vördnad för vår gode ledare”, anförtrodde hon tidningens utsände.

Staffan Werme tvekade först att ställa upp på Markus Luttemans idé, men tyckte sedan att den fungerade som ett annorlunda grepp för att åskådliggöra tryckfrihetens betydelse. Texternas formuleringar är inga fria fantasier utan har inspirerats av autentiska texter och förhållanden i Nordkorea, Vietnam, Kina, Iran, Turkmenistan och Venezuela.

Staffan Werme skrev själv i en kolumn i fredagstidningen:

”När man läser dagens NA kan man nästan skratta åt de överdrivna artiklarna kring ‘den store ledaren’. Men skrattet fastnar i halsen när man inser att just sådana nyheter är de enda nyheter människor i vissa länder får se.”

Och NA:s chefredaktör Ulf Johansson påminde i sin kolumn om situationen i Eritrea där journalisten Dawit Isaak sitter fängslad sedan 2001. Nerikes Allehanda arrangerade under fredagen tillsammans med Tidningsutgivarna seminarier om yttrandefrihet för skolungdomar och för en intresserad allmänhet.

Kommentarer inaktiverade för Nerikes Allehanda lovordar Örebros vise ledare … not!

”Det är … förnuftigt att tillåta det oförnuftiga” (till en viss gräns)

Posted in journalistik, källkritik, mediernas ansvarighet, medieutveckling, nyhetsvärdering, pressfrihet, sociala medier by Torbjörn von Krogh on 03 december 2009

I Dagens Nyheter  skriver Håkan Boström en signerad ledare om ‘pladdrets tyranni’. Han vänder sig mot att ”dårarna tillåts sätta agendan” när debattsajten Newsmill lägger ett konspiratoriskt inlägg i topp och åsikterna följs upp i SVT:s Debatt veckan efter.

Boström efterlyser en koppling mellan yttrandefrihet och sanning. ”Demokratin handlar inte om att alla ska tala i munnen på varandra, utan i grunden om att föra förnuftig dialog kring våra gemensamma spelregler.”

Vem avgör vad som är förnuftigt? Statsvetaren Ulf Petäjä undersökte för några år sedan i sin doktorsavhandling vilket argument som utifrån olika utgångspunkter kan sägas vara viktigast för att rättfärdiga yttrandefrihet. Han kom fram till att det är värdet av en pålitlig kommunikationsprocess som väger tyngst.

Petäjä skriver (på sidan 176): ”Ett demokratiskt samhälle främjas av att det existerar en kommunikationsprocess som är pålitlig i betydelsen att den innehåller åsiktsmångfald. Det är dock inte mångfald som endast ett uttryck för individers intresse och preferenser, utan mångfald som förser individerna med information, idéer och fakta som de kanske inte själva hade valt, om de själva fått bestämma.”

Petäja fortsätter: ”Den pålitliga kommunikationsprocessen bör ses som en process utan slut, där både ‘goda’ och ‘dåliga’ idéer tillåts (till en viss gräns). Det är med andra ord, för att uttrycka sig i J.S. Mills anda, förnuftigt att tillåta det oförnuftiga. Utan tillåtandet av irrationella, falska, omoraliska, och upprörande åsikter, är det inte tal om en pålitlig kommunikationsprocess.”

Redaktionen för Norra Västerbotten i Skellefteå tycker det är förnuftigt att ha engagera läsarna i nyhetsarbetet. Där inrättar man en e-redaktör som chattar med läsarna och efterfrågar deras erfarenheter och synpunkter: ”På dagens PM kan du läsa några av de viktigaste jobben som redaktionen arbetar med för närvarande. Du kan påverka valen, vinklarna och bjuda oss på din kunskap i ämnet.”

På Dagens Nyheter, Newsmill, SVT Debatt och Norra Västerbotten sitter olika redaktörer och väljer ut vad som ska debatteras och publiceras. Nog är det bra för samhällsdebatten att de gör olika val och att deras val diskuteras utanför redaktionerna.

Kommentarer inaktiverade för ”Det är … förnuftigt att tillåta det oförnuftiga” (till en viss gräns)

Yttrandefrihet och mänskliga rättigheter 3

Posted in journalistik, medieutveckling, pressfrihet by Torbjörn von Krogh on 21 september 2009

Ett annat sätt att närma sig området och få hjälp med sortering av argumenten är att läsa en tunn men innehållsrik bok som kom i början av sommaren. Den heter Freedom of Speech Abridged? Cultural, Legal and Philosophical Challenges och har getts ut av Nordicom med de norska forskarna Anine Kierulf och Helge Rønning som redaktörer.

Här ger bland andra statsvetaren Ulf Petäjä vid Högskolan i Halmstad en filosofisk genomgång av yttrandefrihetens värde medan juristen Thomas Bull vid Uppsala universitet förklarar hur lagstiftningen är uppbyggd. Publicisten Arne Ruth, tidigare på Dagens Nyheter, går igenom striderna runt Salman Rushdies Satansverserna och noterar såväl fram- som motgångar. Men reser också frågan om någon skulle våga skriva och publicera något liknande idag.

Medieforskaren Helge Rønning vid Oslo universitet framhåller att mänskliga rättigheter attackeras från två helt olika håll: dels som uttryck för västlig kulturimperialism mot andra kulturer och dels som problematisk för hotad nationell säkerhet efter 11 september. En uttalad misstro mot yttrandefriheten som en grund för mänsklig utveckling är gemensam för båda positionerna.

Rönning menar att även om yttrandefriheten är historiskt betingad och erövrades i en särskild situation så har den vidare implikationer. Att ställa yttrandefrihet mot religionsfrihet leder fel; traditionella lagar mot blasfemi och hädelse skulle främst skydda kyrkan som auktoritet och institution och inte den religiösa känslan hos individen.

Helge Rönning avslutar: ”Freedom of expression is essential to exposing violations of the human rights of the powerless and oppressed”.

Kommentarer inaktiverade för Yttrandefrihet och mänskliga rättigheter 3

Yttrandefrihet och mänskliga rättigheter 2

Posted in journalistik, mediernas ansvarighet, medieutveckling, pressfrihet by Torbjörn von Krogh on 19 september 2009

Den globala informationsrevolutionen utgör en formidabel utmaning för alla människorättsförespråkare, sade dr Agnès Callamard på sommarens medieforskarkonferens i Mexico City. En provokativ teckning i Nordeuropa kan snabbt spridas till jordens alla hörn.

– Är det så att yttrandefriheten tar slut vid någon punkt och sedan övergår i en kränkning av kulturella rättigheter?

Dr Callamard leder den brittiska yttrandefrihetsorganisationen Article 19. På konferensen presenterade hon ett konkret försök att överbrygga en hotande motsättning mellan yttrandefrihet och andra mänskliga rättigheter.

Ett tolvsidig dokument, som även finns på nätet, vid namn ’Camden-principerna för yttrandefrihet och jämlikhet’ uppmanar såväl regeringar/politiker som medier att vidta åtgärder.

– Det kan inte finnas jämlikhet utan yttrandefrihet, men inte heller reell yttrandefrihet utan jämlikhet, sade Agnès Callamard.

Det finns en negativ spänning mellan de båda begreppen som inte ska negligeras, men det finns också ett positivt samband som behöver förstärkas, ansåg hon i ett panelsamtal.

Bland rekommendationerna för massmedierna finns paragraf 6.1 som begär att medierna söker

”a multiplicity of sources and voices within different communities, rather than representing communities as monolithic blocs”

och paragraf 9.1 som begär att medierna

”play a role in combating discrimination and in promoting intercultural understanding”.

Tanken är inte att principerna ska regleras i lag, utan anammas av mediernas egen självreglering.

Camden-principerna har diskuterats och utarbetats av ett 20-tal personer, däribland jurister och aktivister från Article 19, Internationella journalistfederationens generalsekreterare Aidan White, FN:s rapportör om yttrandefrihetsfrågor Frank La Rue Lewy och FN:s rapportör om rasism och främlingsfientlighet Githu Muigai.

Yttrandefrihet och mänskliga rättigheter 1

Posted in journalistik, medieforskning, nyhetsvärdering, pressfrihet by Torbjörn von Krogh on 18 september 2009

Under sommaren höll den internationella medieforskarföreningen IAMCR sin årliga konferens. Platsen var Mexico City och temat ’Mänskliga rättigheter och kommunikation’. Här är några glimtar från diskussionerna.

Mexico Citys borgmästare Marcelo Ebrard invigningstalade. Han ifrågasatte om ett lands hela befolkning kan engagera sig i landets utveckling om bara hälften har tillräckligt med mat för dagen och många inte kan läsa. Omöjligt, menade han, nya arenor för offentlig information och debatt måste öppnas och grundläggande problem tacklas. Han hoppades att konferensen kunde bidra med idéer om hur detta skulle gå till.

I en av plenardebatterna underströk professor Raúl Trejo Delarbre att public service-medier saknas i Mexico och att koncentrationen är stark bland de privata medierna. Dessa medier ser människor mer som konsumenter än som medborgare och mobiliserar inte någon kraft för förändring ansåg han.

Unescos företrädare, dr Kwame Boafo, framhöll att Unesco under 25 år propagerat för public service-radio och-tv som en mekanism för att främja stadfästa mänskliga rättigheter (MR).

Professor Divina Frau-Meigs vid franska Sorbonne gjorde en åtskillnad mellan MR-principer och vardagsetik. Principerna finns i internationella överenskommelser och kodifieras i nationell lagstiftning. De verkar uppifrån och ner. Vardagsetiken kommer till uttryck i individernas egna handlingar, också inom medierna, och verkar nerifrån och upp. Att rapportera om mänskliga rättigheter i medierna sänder signaler om viktiga värden.

FN-rapportören Frank La Rue Lewy betonade att yttrandefrihet både är en individuell och en kollektiv rättighet. Yttrandefriheten ska skydda såväl den enskilde journalisten (särskilt i Mexico, ett av världens farligaste länder för journalister) som göra det möjlighet för unga flickor att formulera egna och kritiska synpunkter i patriarkala samhällen.

Den brittiska redaktören Jo Glanville påminde om att statliga hänvisningar till nationell säkerhet efter 11 september urholkat mediernas frihet.

Den egyptiske forskaren Ibrahim Saleh varnade för en mjuk form av självcensur bland journalister i hela Mellanöstern så länge regimerna inte värnar de mänskliga rättigheterna. I ett paper (som inspirerade en artikel) beskriver han situationen för befolkningen som ”att leva i en lögn och dö i tysthet”.

Konferensen utmynnade inte i någon sammanfattande syntes, men en viss överblick kan skönjas med andra hjälpmedel. Fortsättning följer.

Kommentarer inaktiverade för Yttrandefrihet och mänskliga rättigheter 1