mediestudier

Arne Ruth på Sim(o)-seminarium: Utvecklingen i Europa skrämmer

Posted in journalistik, källkritik, medieforskning, mediehistoria, medieutveckling, nyhetsvärdering by Torbjörn von Krogh on 30 november 2010

Arne Ruth

Behovet av en personlig och prövande journalistik skriver Arne Ruth om i Sim(o)s färska årsrapport Vad väntar runt hörnet? och det var också ett tema i hans presentation på seminariet på Vetenskapsrådet måndag kväll.

Den dominerande nyhetsjournalistiken begränsas av en underförstådd historietolkning och påverkas av ett professionellt samförstånd. Arne Ruth tog som exempel upp monarkin. Själv inbiten republikan föreslog han ett mänskliga rättigheter-perspektiv på bevakningen. Den individ som föds till regent saknar sådana rättigheter som att pröva olika sexuella läggningar, att testa olika samlevnadsformer och att välja adoption från en annan kontinent i stället för biologisk reproduktion. Nyhetsjournalistiken har svårt att bryta sig ur den etablerade ramen och pröva sådana perspektiv.

Den underförstådda spelplanen begränsar också bevakningen av de högerpopulistiska och/eller rasistiska partier som vunnit framgångar i parlamentsval runt om i Europa. En bristfällig samhällelig utvärdering av utvecklingen i Sverige ca 1930-1950 fördunklar förståelsen enligt Arne Ruth, som också deklarerade att han är skrämd av utvecklingen på detta område i Europa. Situationen i exempelvis Ungern bör analyseras och diskuteras i svenska medier på ett helt annat sätt än i dag.

Allmänhetens pressombudsman Yrsa Stenius var inbjuden att kommentera Arne Ruths text. Hon lovordade en rik essä och gillade huvudlinjen med en lidelsefull journalistik som inte drar sig för att uppsöka samtidens mörkaste skrymslen. Men hon lyfte också ett varnande finger inför en mindre reflekterande tillbakablick än den Arne Ruth ger exempel på; hon såg en risk för moralism och efterklokhet i farans riktning.

Ett 40-tal personer deltog i seminariet och åtskilliga ställde frågor om värderingen av journalisters kunskap, om nätets betydelse för fler röster/perspektiv, om generationsskiften med mera. Seminariet kunde hållit på mycket längre än två timmar.

Mötet inleddes med en presentation av dagens svenska medieforskning. Den gjordes av Ingela Wadbring, JMG, utifrån hennes kapitel i årsrapporten. En aspekt som lyftes fram gäller konsekvenserna av en ökad publicering på engelska. Kommentatorn, Göran Bolin vid Södertörns högskola, kunde med kompletterande material visa att tre forskare, bosatta i Sverige och med engelska som modersmål, dominerar: Peter Dahlgren, Annette Hill och Robert Picard.

Annonser

Kommentarer inaktiverade för Arne Ruth på Sim(o)-seminarium: Utvecklingen i Europa skrämmer

Lars Anell ny ordförande för Vetenskapsrådet

Posted in medieforskning by Torbjörn von Krogh on 18 december 2009

Lars Anell har av regeringen utsetts till ordförande i Vetenskapsrådet från 1 januari 2010. Förordnandet gäller i tre år. Lars Anell efterträder Björn von Sydow.

Lars Anell har varit med i Sim(o) från starten 1999, suttit i styrelsen och är för närvarande ordförande i Sim(o)s råd.

Han har skrivit flera böcker. Den senaste kom i dagarna och  handlar om EU:s uppkomst och utveckling: Europas väg. Förening och mångfald (Premiss förlag).

Lars Anell har arbetat i finansdepartementet,  i Sekretariatet för framtidsstudier och tjänstgjort som ambassadör i Geneve. Åren 1991-92 var han ordförande för WTO (World Trade Organisation).
Under förhandlingarna om medlemskap i EU var han chef för Sveriges delegation i Bryssel. Åren 1994 – 2001 tillhörde han Volvos koncernledning.

Kommentarer inaktiverade för Lars Anell ny ordförande för Vetenskapsrådet

Journalister som narcissister

Posted in journalistik, medieutveckling, Uncategorized by Torbjörn von Krogh on 25 september 2009

Det svåraste problemet med dagens journalistik är att så många journalister blivit narcissister och placerar sig själva framför det som ska rapporteras.

Denna tes drevs av Utbildningsradions nye vd Erik Fichtelius i en paneldebatt på Bokmässan i Göteborg under torsdageftermiddagen. Debatten hade rubriken ”Kunskap åt folket – men hur?” och anordnades av Utbildningsradion, Vetenskapsrådet och Nationalencyclopedin.

SACO:s samhällspolitiske chef Gunnar Wetterberg invände att samtliga journalister ännu inte drabbats av denna åkomma och att det faktiskt går att intressera dem för viktiga samhällsproblem om man serverar dem som bra berättelser,  goda historier.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson framhöll att det numera går att fördjupa berättelserna på nätet. I en färsk serie med partiledarna innehöll varje del cirka 9000 tecken i papperstidningen och 70 000 tecken på Expressens sajt.

Gunnar Wetterberg invände att det är först efter ett par hundratusen tecken som ett verk blir riktigt originellt, fördjupande och nyansrikt.

Min bok med Göran Persson var på tre miljoner tecken, meddelade Erik Fichtelius. Och tillade att Gunnar Wetterbergs bok om Axel Oxenstierna nog var ännu längre.

Malin Sandström, doktorand och bloggare, lyckades i betydligt kortare format förmedla att kunskap kan vara både nyttig och underhållande. Och Gunilla Hammar-Säfström, en av lärarna i tv-projektet ‘Klass 9A’, berättade att i början av terminen kom eleverna ofta flera timmar för sent till skolan. I november ville de inte gå hem när den egentliga skoldagen var slut.

Kommentarer inaktiverade för Journalister som narcissister