mediestudier

Journalistrollen är död – leve journalistrollen!? (uppdaterad)

Posted in journalistik, mediehistoria, medieutveckling, sociala medier by Torbjörn von Krogh on 12 januari 2011

Vid tronskiften kunde man tidigare sörja den gamle regenten och hylla den nye i ett svep: Konungen är död! Leve konungen!

Står vi i dag inför ett sådant skifte inom journalistiken? Anders Mildner diskuterar det i sin essä i Sim(o)s årsbok för 2010/2011  Vad väntar runt hörnet? som handlar om journalistikens drivkrafter historiskt och i framtiden:

”Vem är konsument och vem är producent i en värld där alla är båda samtidigt? Vem är proffs och vem är amatör i en tid när allas ord väger lika tungt? Var går gränsen mellan yrkesliv och privatliv om en och samma person deltar i flödet dygnet runt? Och – vem är egentligen journalist om alla börjar skildra verkligheten? (…)

Här finns egentligen inget val. Framtidens journalistik måste gå hand i hand med hela det omgärdande samhället, både för att komma åt den kunskap som de kollektiva resurserna genererar och för att klara av att vara relevant och knyta an till de diskussioner som uppenbarligen pågår alldeles oavsett om journalisterna deltar i dem eller ej.

Samtidigt blir det då svårt att göra någon större skillnad mellan den utsända reportern, som ständigt uppdaterar sitt twitterflöde som en del av sin rapportering, och den allmänhet som står på gatan bredvid och gör precis samma sak. Inte konstigt att även oron inne på redaktionerna växer. För hur ser egentligen framtiden ut? De nya journalister som utexamineras från skolorna är ju precis som de gamla – fast utan erfarenhet.”

Anders Mildners essä diskuteras på ett seminarium på JMK i Stockholm (Karlavägen 104, 1 trappa upp från gatuplanet) onsdagen 26 januari klockan 13-15. I panelen ingår även Journalistens chefredaktör Helena Giertta, JMK-professorn Sigurd Allern, publikredaktören Malin Crona på Sveriges Radio och medieutvecklaren Fredrik Strömberg på Bonnier Tidskrifter Digitala Medier. Moderator är Torbjörn von Krogh, Sim(o).

Anmäl att du kommer till info@mediestudier.se senast 24 januari.

Annonser

Kommentarer inaktiverade för Journalistrollen är död – leve journalistrollen!? (uppdaterad)

Svininfluensan och användarnas roll i nyhetsrapporteringen

Posted in journalistik, medieforskning, nyhetsvärdering, sociala medier by Michael Karlsson on 12 april 2010

Idag rapporterar aftonbladet.se om att WHO:s agerande under svininfluensan skall utvärderas av oberoende experter, resultatet väntas om sju månader. Svininfluensan är ett intressant exempel på hur kriser kan uppstå blixtsnabbt i vår globaliserade värld och beröra människor långt ifrån krisens epicentrum. Här spelar givetvis medierna och Internet en stor roll.

I och med att användarna kan vara med och producera nyheter så ändras också villkoren för hur kriser rapporteras och gestaltas i medierna. I en nyligen publicerad studie undersöker jag hur användarna var med och utformade nyhetsbevakningen av svininfluensan under utbrottet i april/maj 2009. Studien ges ut av en Open Publishing tidskrift och finns att laddas ner i sin helhet här. Resultaten visar bland annat:

– att användarna var en integrerad del av nyhetsrapporteringen från första början.

– att många användare på ett tidigt stadium var mycket kritiska till både WHO:s agerande och medierapporteringen av svininfluensan.

– att merparten av användarnas gestaltning av svininfluensan i kommentarsfält och blogglänkar var på kollisionskurs med mediernas initiala gestaltning.

Med andra ord finns det vid tiden för svininfluensans utbrott två konkurrerande gestaltningar i svenska nätmedier. En journalistiskt driven gestaltning som varnar för svininfluensan och en användardriven gestaltning som i mångt och mycket kritiserar och häcklar inblandade nyhetsmedier och organisationer. Innan Internets spridning och användarnas intåg på nyhetssajterna hade den journalistiskt drivna gestaltningen sannolikt dominerat offentligheten helt.

Detta reser några intressanta frågor:

Hur påverkade användarnas gestaltning journalistikens trovärdighet?

Hur påverkade användarnas gestaltning trovärdigheten för de organisationer som var inblandade i krishanteringen?

Hur påverkade användarnas gestaltning andra användares uppfattning om svininfluensans eventuella fara?

Vilken betydelse ska nyhetsmedier och organisationer tillmäta användargenererat innehåll i samband med kriser – och för all del även till vardags?

Dessa frågor har kommande forskning all anledning att adressera, helt klart är dock att spelreglerna för krishantering ser annorlunda ut på nätet jämfört med under de analoga mediernas glansdagar.

Gammelmedia leder – bloggare följer

Posted in journalistik, medieföretag, medieforskning, sociala medier by Michael Karlsson on 15 december 2009

De sociala mediernas inflytande och makt har lyfts fram i olika sammanhang. Bloggarnas engagemang i FRA-lagen föranledde exempelvis Svd.se att publicera en artikel där en undersökning från Twingly rapporterade om bloggbävningen och dess makt. Aftonbladet meddelade att bloggarna fick Liza Marklund på fall i Gömda-affären. Samtidigt finns andra röster som menar att bloggarnas makt är överskattad – här representerad av Anders R Olsson i ett inlägg från 2007 under rubriken ”Bloggarnas makt är bara dumheter”. I somras hävdade överbloggaren Axel Schulman i DN att bloggare inte sätter agendan och är ”ointressanta och betydelselösa”.

 Debatten har så här långt präglats av åsikter och exemplets makt och det är svårt, för att inte säga omöjligt, att värdera de olika sidornas ståndpunkter. Nu har medieforskningen runt om i världen börjat producera hårda fakta om bloggarnas roll. Visserligen är resultaten något daterade (forskningen är på gott och ont betydligt trögare än det digitala mediets flytande karaktär) och skall förstås mot en amerikansk botten men kan ändå tjäna som bättre grund för analysen av bloggares makt än anekdoter, önsketänkande och vilda gissningar.

 Stephen Reese och kollegor rapporterar att bloggare i hög utsträckning lutar sig mot professionell nyhetsrapportering från traditionella medier. Även Kenix skriver att bloggare vänder sig till traditionella nyhetskällor och att dessa bloggare är mer populära än de som inte gör det. Kenix hittade inte heller några bevis på oberoende rapportering i sin (högst begränsade) fallstudie av fyra politiska bloggar utan kommer till slutsatsen att bloggarna snarare återspeglar etablerade ideologier och professionellt journalistiskt genererat innehåll. Meraz studerade de 18 mest populära politiska bloggarna i USA och kom fram till att över 50 % av länkarna gick till traditionella medier och de mest länkade sajterna var Washington Post och New York Times.

 Forskningsresultaten innebär två saker som båda är lika intressanta. För det första beskriver forskarna att det har skett en förskjutning av mediernas makt, att den offentliga sfären har blivit mer diversifierad och att bloggare är en vital del av denna process. För det andra är forskningen samstämmig i observationen att det är de etablerade medieföretagen som fortsatt är de stora makthavarna även på nätet. Bloggare, i egenskap av kollektiv, har makt men den är underordnad traditionella medier så här långt.

 Scenariot kommer troligen att förändras över tid, dock oklart hur mycket, eftersom nätet fortfarande utvecklas kraftigt. En intressant dimension av samspelet mellan medieföretag och sociala medier är att svenska nyhetssajter sedan några år tillbaka låter bloggare länka in till nyheter. Detta innebär både att bloggare får möjlighet till ett visst inflytande över den traditionella nyhetsrapporteringen men också att nyhetssajterna förmedlas i de sociala mediernas nätverk. Det blir med andra ord ännu lättare att sprida de etablerade mediernas nyhetsrapportering som simultant blir påverkade av de sociala nätverk de sprids i.

 Vilka konsekvenser detta får för nyhetsjournalistiken, opinionsbildning och sociala medier är något som vidare forskning bör undersöka.

Glad höst!

Posted in journalistik, nyhetsvärdering, sociala medier by Torbjörn von Krogh on 15 september 2009

Trots att termometern visar 20 grader i skuggan i dag så är vi halvvägs genom september och höstens mediebloggande kan dra igång igen. 

Vi har fått flera intressanta grannar i gruppbloggosfären under sommaren. Mindpark samlar tänkare och praktiker med anknytning till sociala medier och Same same but different gör omstart med delvis nya namn. Båda blir spännande att följa.

Välkomna tillbaka till Mediestudier med inlägg och kommentarer!

Kommentarer inaktiverade för Glad höst!

Antecknat i Almedalen 1: Huffington Post

Posted in journalistik, mediekritik, medieutveckling, sociala medier by Torbjörn von Krogh on 30 juni 2009

Katherine Zaleski, senior editor for special projects (på svenska projektredaktör) på nättidningen Huffington Post, talade på ett av de 1042 seminarierna under Almedalsveckan.

Huffington Post är fyra år gammalt och med sina 22 miljoner unika besökare per månad något mindre än Washington Post och USA Today på nätet. Sajten ses av en del som en journalistisk föregångare med viss vänsterprofil och av andra som en populistisk åsiktssnyltare.

Enligt Katherine Zaleski ger verksamheten inte ekonomiskt överskott ännu. Hittills har man levt på 35 miljoner dollar i riskkapital.

Redaktionen har 60 anställda och en del av arbetet går ut på att samarbeta med tusentals bloggare och nätanvändare. En bra dag kan sajten få upp till 55 000 kommentarer, enligt Katherine Zaleski.

Huffington Post hade ungefär 10 000 medarbetare / ’citizen journalists’ / som rapporterade från olika lokala valmöten under den senaste presidentvalrörelsen. Några gånger snappade dessa medarbetare upp kontroversiella uttalanden från olika kandidater som slogs upp även av de mer traditionella nyhetsorganisationerna.

Ett senare samarbetsprojekt har exempelvis gått ut på att visa vilka återförsäljare av GM-bilar över hela USA som beslutat att lägga ner verksamheten.

Det var intressant att notera att Katherine Zaleski framför allt förklarade de blödande amerikanska nyhetsmediernas allt svårare situation med låg journalistisk kvalitet: Under uppmarschen till kriget i Irak var de stora tidningarna megafoner åt snarare än granskare av president Bush politik. Och under finanskrisens utveckling ville de stora tv-bolagen hellre ha bolagens vd:ar i sina studiosändningar än att granska vad de gjort och gjorde, enligt Katherine Zaleski.

Kanske är det lättare för en utmanare på en nättidning att se de traditionella mediejättarna vackla om man intalar sig att det är välförtjänt? Att man själv står för en annorlunda och bättre journalistik?

Fokus chefredaktör Karin Pettersson deltog i samtalet med Katherine Zaleski. Karin Pettersson har under våren studerat den amerikanska medieomvandlingen på plats. Hon påpekade bland annat att det finns en betydligt större skepsis mot den traditionella nyhetsförmedlingen i USA än i Sverige. Och hon var chockad över att medierna inte lärt av tidigare misstag. President Obama har behandlats med silkesvantar i rapporteringen. Och all denna uppståndelse över den nya hundvalpen i Vita Huset!

Men den är ju så söt, tyckte Katherine Zaleski och försvarade nu mediebevakningen.

Seminariet om bloggarnas inflytande ingick i Tidningsutgivarnas serie möten kring mediemakt. De övriga handlar om jämställdhet, miljö och almedalsmakt.

En intervju med Katherine Zaleski finns hos Dagens media.

Kommentarer inaktiverade för Antecknat i Almedalen 1: Huffington Post

Mediet är budskapet – inte

Posted in sociala medier by Lars Ilshammar on 08 juni 2009

Mediet är budskapet. Mediegurun Marshall McLuhan myntade uttrycket på 1960-talet när TV:n stod i fokus för människans framtidsdrömmar. Det verkar sedan aldrig riktigt ha blivit inaktuellt. Nu senast i EU-valet har kandidaterna twittrat och bloggat och chattat intill utmattning. Events har marknadsförts på Facebook och videoklipp lagts ut på YouTube. Allt efter modell från Barack Obama. Och nyhetsredaktionerna hängde på.

Särskilt de stora partierna med gott om resurser men ont om idéer trodde tydligen att de kunde kopiera Obamas presidentkampanj med dess fokus på Internet och sociala medier. Men de glömde något. Själva budskapet. ”Agera för förändring” och ”Använd din röst för Sveriges bästa” räckte inte riktigt för att övertyga väljarna, trots Facebook, Twitter, YouTube, Flickr och Bloggy. Vilket visade sig i valresultatet.

Lärdomen är väl möjligen att den som försöker uttrycka sin modernitet genom medier trots allt måste ha något mera att komma med. Det hade Obama. Ett medium utan innehåll signalerar i längden bara – just det, tomhet. Att partiernas exploatering av nätets alla sociala kontaktmöjligheter kan ha bidragit till ökat valdeltagande är en intressant hypotes – men återstår fortfarande att bevisa.

”Två trötta spelare som tror man kan spela på rutin. Inga kreativa anfallsvinklar”, sammanfattar Helena Svärd på reklambyrån ANR BBDO i Resumé. Om det här, som Svenska Dagbladets Lena Hennel tror, var genrepet inför riksdagsvalet 2010 kan vi förmodligen vänta oss mera twitter – men knappast några nya intressanta budskap. I så fall är det öppet mål för hungriga nykomlingar som piratpartiet.

Kommentarer inaktiverade för Mediet är budskapet – inte

Industrin invaderar intimsfären: läkemedelsföretag satsar på sociala medier

Posted in medieutveckling, sociala medier by David Finer on 20 maj 2009

Den 28 maj inträffar två informationstillfällen i Stockholm, som på ett intressant sätt blixtbelyser ställningarna i kriget om uppmärksamheten inom läkemedelsområdet.

Läkemedelsakademin (Apotekarsocieteten) anordnar mötet Det nya informationsflödet som bl a handlar om ”vem som kommer att ta ansvaret för den producentoberoende informationen om läkemedel efter avregleringen” (det ska jag gå på). 

Samma dag inbjuder Pharma Online och Pharma Report till en kursdag om ’sociala medier för läkemedelsbranschen, nyttan för ditt bolag med tjänster som Twitter, Facebook, bloggar och YouTube’. Och GlaxoSmithKLine har startat en blogg för att samtala lite mer otvunget med sin amerikanska marknad.

Det är svårt att frigöra sig från intrycket att industrins marknadsföringsstrateger redan ligger hästlängder före de mer traditionella apoteks- och vårdsammanslutningarna.

Men trycket är naturligtvis hårdare på bolagen. De har profitpiskan vinande över sig för att hitta ständigt nya sätt att kringgå förbudet mot direktreklam för receptbelagda läkemedel . ”Disease-awareness”-sajter som potenslinjen.com (med förtäckt Viagrareklam) är en redan framgångsrik metod. En intressant mediestudie visar att sajten på köpet marknadsför en förlegad, förtryckande mansbild, vilket jag kort berättade om på en annan sajt häromdagen.

Precis som när andra företag använder ungdomars inflytande bland kompisarna för att sälja sina produkter med uttryck som ”autenticitet” och ”samarbete”, kommer läkemedelsindustrin nu att infiltrera vår nästa intimsfär, de sociala medierna.

Kanske borde vi omformulera Twitters fråga ‘Vad gör du?’ till ‘Vad tänker du göra åt det?’  Nänä, inte förbud eller censur utan snarare förberedelser. Vi måste förstärka vår ideologiska beredskap. Och hålla det autentiskt autentiska samtalet levande.

Kommentarer inaktiverade för Industrin invaderar intimsfären: läkemedelsföretag satsar på sociala medier

84 sajter ‘about journalism’

Posted in källkritik, mediekritik, sociala medier by Torbjörn von Krogh on 11 maj 2009

Webbkrönikören Nanok Bie tipsar på Journalistens hemsida om en ”online-tidningshylla” som kan hjälpa en att hitta nätresurser i olika ämnen. Sajten heter Alltop som är en förkortning av ”all the top stories”. 

Alltop har skapat ungefär 600 aggregerade sidor (för 600 olika ämnen) där man får de fem senaste rubrikerna från olika webbplatser och bloggar. När jag söker på ordet ‘journalism‘ hänvisar Alltop-sidan till 84 olika engelskspråkiga sajter med inalles alltså 420 olika klickbara rubriker om journalistik. 

Media research, medieforskning, finns tyvärr inte med bland ämnesorden. Men här finns andra områden av intresse. Ett axplock:

Social media – 249 listade sajter

Science – 83 

Blogging – 65

Human rights – 46

eLearning – 50

Citizen journalism – 36

Feminism – 34

Digital media – 31

Corporate responsibility – 28

Racism – 20

Xenophobia (främlingsfientlighet) – 15

Literacy – 15

Good news – 14

Redaktörerna för Alltop (som finns i USA och Kanada) har valt ut de sajter som de presenterar utifrån webbsökningar och tips från olika webb-communities. De betonar att urvalet är subjektivt. Och som vanligt måste man vara källkritisk till det man läser – på webben likväl som i andra sammanhang.

Kommentarer inaktiverade för 84 sajter ‘about journalism’

Främlingsfientligheten publicistiskt problem

Posted in medieetik, mediernas ansvarighet, sociala medier by Torbjörn von Krogh on 05 maj 2009

Detta är en krönika av Ami Lönnroth, den har tidigare publicerats i Corren 14 april 2009.

Hör du till dem som börjar dagen med att slå på din dator för att kolla din e-post och kanske läsa några av dina favorittidningar på nätet?

Ja, jag själv hör till dem. Visst är det en fantastisk tillgång till information. Men jag träffar allt fler i min egen generation som vägrar låta sig uppkopplas.  Ett ofta anfört skäl är att inget slår prasslet av en äkta papperstidning. Ett annat skäl – och det börjar jag få en ökad förståelse för – är att det förekommer så mycket på nätet som är rent ut sagt skit.  Nej, oftast inte i de redaktionella texterna men däremot i kommentarerna som läsarna tillåts lämna utan att avslöja sin identitet.  

Jag medarbetar som krönikör i ytterligare en dagstidning och kan konstatera att kommentarerna till både mina och andras krönikor domineras av arga, bittra, förbannade inlägg, inte sällan med rasistisk underton. Ibland så samstämmiga att man undrar om det handlar om en samordnad aktion.  En inte helt obefogad misstanke visar det sig.  Nyligen utkom en liten faktafylld bok med titeln ”Quick Response”  (Institutet för mediestudier, Sim(o),  i samarbete med Röda Korset).  Den består av ett urval artiklar som publicerats på en hemsida    av en liten redaktion, knuten till Röda Korset , som i tio års tid reagerat på fördomar och schabloner i mediernas rapportering om invandring, integration och främlingsfientlighet. 

De som framför allt drar nytta av detta är de främlingsfientliga grupperna , det menar historikern Helene Lööw: ”De är vana att arbeta  med alternativa metoder eftersom de har varit utestängda från mainstream-media och inte har några pengar. Det här kommer ju som manna från himlen för dem.”

Ett exempel på hur sådana grupper arbetar ges i artikeln i Quick Response, där skribenten Karin Isaksson berättar om hur både  dn.se och svd.se haft webbomröstningar som de misstänker har kuppats. Dn.se hade i november 2007 frågat om flyktingar skulle få stanna i Sverige.  ”Webbredaktionen fick rekordmånga svar inom några minuter. När svd.se i februari 2008 frågade läsarna hur de skulle rösta om det var val idag, startades genast en diskussion på ett forum där rasistiska åsikter vädras.  I forumet uppmanade deltagarna varandra att ’jävlas med svd.se’ genom att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Det dröjde inte länge förrän Sverigedemokraterna hade fått 75 procent av rösterna i omröstningen”

”Sånt händer ju” var kommentaren från nyhetschefen på svd.se, Jonas Elgh, som menar att man försöker göra tydligt att resultatet inte är statistisk säkerställt på något sätt. Ett svagt argument! Det tycker också Helene Lööw som menar att det problematiska med läsarkontakterna, både när det gäller läsarkommentarer och länkar till externa bloggar är att de får stå oemotsagda.  ”Personer med främlingsfientlig agenda kan dominera diskussionerna som då förvandlas till vad de vill att debatten ska bli.”

Mitt eget förslag, publicerat nyligen i en annan tidning, är att de som kommenterar på nätet ska gå ut med sina egna namn. För det fick jag utstå en störtsjö av nedvärderande (och anonyma) kommentarer.

Kommentarer inaktiverade för Främlingsfientligheten publicistiskt problem