mediestudier

Vad händer med pressetiken när Sydsvenskan går ihop med HD?

Posted in medieetik, medieföretag, mediernas ansvarighet, medieutveckling by Torbjörn von Krogh on 18 juni 2014

En aspekt av samgåendet mellan Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad som inte har tagits upp i debatten såvitt jag kunnat se gäller den institutionaliserade självsaneringen, det så kallade pressetiska systemet.

Systemet med Allmänhetens pressombudsman och Pressens Opinionsnämnd har med tiden försvagats av dagspressens allmänna tillbakagång, huvudfinansiären Tidningsutgivarna har exempelvis tvingats krympa den egna kostymen rejält till följd av mer begränsade uppgifter och bantade resurser.

När jag började som chefredaktör för Pressens Tidning 1996 tror jag vi var mellan 40 och 50 anställda i Pressens Hus; vi huserade på nästan fyra våningsplan med de bredaste korridorer jag någonsin skådat. Nu är det färre än tio kvar, de fria ytorna ett minne blott och även PO/PON har tvingats minska antalet anställda.

Ett tungt slag mot grunden för det pressetiska systemet utdelades av Dagens Nyheter 2012. Då lämnade DN följt av Sydsvenskan och Dagens industri Tidningsutgivarna – och därmed även finansieringen av PO/PON.

Åtgärden kritiserades av åtskilliga redaktörer. TU startade en insamling bland sina medlemmar för att täcka upp det ekonomiska bortfallet. Aftonbladets Jan Helin skrev i en kolumn i den egna tidningen (17 februari 2013 ):

 

DN förhåller sig just nu som oansvariga utgivare till det pressetiska systemet. De struntar i det. Det anstår faktiskt inte. (…)

DN är en alltför viktig röst i den svenska presskören för att förhålla sig som ett lallande kolli till PO och Pressens Opinionsnämnd. Pressetiken handlar om självsanering och bygger på ett aktivt engagemang och finansiering från parterna.

 

Förhandlingar har förts om att avfällingarna skulle kunna vara med och bekosta det pressetiska systemet utan att vara medlemmar i TU, men någon lösning har inte träffats ännu så vitt jag vet.

Nu försvinner väl ännu en finansiär när HD blir en del av Sydsvenskan: systemet försvagas ytterligare. Fyra av de i dag sex största morgontidningarna i Sverige med mer än en halv miljon exemplar i sammanlagd upplaga kommer att stå utanför. De står för cirka 20 procent av den betalda dagspressens samlade utgivning.

Vilka signaler sänder denna utveckling till politikerna, som gång på gång hänvisat till självsaneringens styrka när skärpande lagstiftning förts på tal? Vad betyder den för läsarnas förtroende för pressens ansvarighet?

Jag hoppas att en av medienyheterna från Almedalen om några veckor är att de stora Bonnier-tidningarna på nytt bär sin del av kostnaden för det självsanerande systemet.

Annonser

Kommentarer inaktiverade för Vad händer med pressetiken när Sydsvenskan går ihop med HD?

KG Hammar: Etik ska inte lösa problem, utan problematisera lösningar

Posted in journalistik, medieetik, mediekritik, mediernas ansvarighet by Torbjörn von Krogh on 12 november 2013

presskl m kgh

Tidigare ärkebiskopen KG Hammar talade på Sim(o)s och Journalistförbundets seminarium på Pressklubben i Stockholm 11 november om moral och etik med etikforskaren Susanne Wigorts Yngvesson, Journalistförbundets vice ordförande Ulrica Widsell och Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson.

KG Hammar uppehöll sig vid journalistens relation till andra människor. Bejakas det som är främmande i den andre till ett möte mellan två individer, två jag, eller behandlas den andre som ett instrument för att förverkliga journalistens projekt, ett det?

Vid maktgranskning är den instrumentella ”detifieringen” legitim och ofta nödvändig, men den kan utföras på olika sätt.

I samtalet kom panelen in på olika typfall av möten, delvis utifrån Susanne Wigorts Yngvessons avhandling Den moraliske journalisten. Journalisten möter bland andra:

• Den anonyme medborgaren

• Den personliga och unika hjälten

• Makthavaren som granskas och berövas sin mänskliga värdighet

• Makthavaren som granskas och behåller sin mänskliga värdighet

• Det drabbade offret

Ola Sigvardsson påpekade att grundstrukturen i många (även journalistiska) berättelser handlar om förhållandet mellan offret, skurken och hjälten.

KG Hammar menade att detta är urberättelser, myter, men att dagens kunskap om myter är bristfällig. I dag uppfattas så mycket rent bokstavligt. Men den dag journalistiken inte fastnar i att utpeka den ene som skurk, den andre som hjälte och den tredje som offer utan lyckas förmedla att vi alla innehåller alla beståndsdelarna – den dagen har journalistiken nått långt.

KG Hammar: Etik är inte till för att lösa problem, utan för att problematisera lösningar.

Ola Sigvardsson: Inför lagen är vi alla lika, inför etiken är vi alla olika.

Ulrica Widsell: Programformat med dold kamera som i ”Fuskbyggarna” kan medföra regelbunden användning av metoder som man bara bör använda i särskilda situationer. Journalistförbundets yrkesetiska nämnd YEN överväger en översyn av sina regler.

Susanne Wigorts Yngvesson: Det behövs fler mediegranskande program som når den breda offentligheten.

Många fler frågor diskuterades. Reaktionerna på Cecilia Uddéns tårar. Mekanismerna vid drev. Wallrafferi som metod. Global i stället för regional moral. Fastställda etiska regler i förhållande till en inre kompass. Betydelsen av det personliga ansvaret, den personliga moralen. Kor klarar sig utan moral, inte människor.

Moderator var Sim(o)s föreståndare Torbjörn von Krogh.

Tillägg: KG Hammar, Ulrica Widsell,  Susanne Wigorts Yngvesson och Torbjörn von Krogh har alla bidragit med texter i den färska Sim(o)-boken Vad händer med medieetiken?

Kommentarer inaktiverade för KG Hammar: Etik ska inte lösa problem, utan problematisera lösningar

Pressens opinionsnämnd pekar ut riktningen

Posted in medieetik, mediernas ansvarighet, medieutveckling, sociala medier by Torbjörn von Krogh on 15 maj 2009

Medievärlden berättar att Pressens opinionsnämnd, PON,  under våren skickat en begäran till sin huvudman Pressens samarbetsnämnd om en utredning av vilket område som PON ska granska.  Pressens samarbetsnämnd består av företrädare för Journalistförbundet, Publicistklubben, Sveriges Tidskrifter och Tidningsutgivarna.

En aktuell fråga gäller artikelkommentarer från allmänheten på redaktionernas hemsidor. De ligger oftast utanför utgivarens juridiska ansvar, men ligger de också utanför utgivarens medieetiska ansvar frågar sig PON.

”Det finns ett behov av att hålla ihop den självsanerande etiska prövningen av papperstidningar och webtidningar för TV, dator, mobil och läsplatta. Pressens Samarbetsnämnd bör utreda detta. (…) En del av inriktningen bör vara att söka finna en sammanhållen ordning för den etiska själv­sanerande prövningen för alla dessa medieformer” , skriver PON bland annat.

Nu ges alltså ett tillfälle  för att ta ett större grepp om självsaneringen. Ta med de journalistiska arbetsmetoderna i bedömningen (alltså inte enbart det som publicerats) och ta med radio- och tv-kanalernas verksamhet. Låt utredarna göra en studieresa till Norge där självsaneringen fungerar mycket mer samlat och överskådligt än i Sverige.

Kommentarer inaktiverade för Pressens opinionsnämnd pekar ut riktningen

2490 fällningar under 40 år med PO/PON

Posted in medieetik, medieföretag, mediernas ansvarighet by Torbjörn von Krogh on 05 maj 2009

Tidningen Journalisten har i sitt senaste nummer en ovanlig och intressant genomgång av den verksamhet som bedrivs av Allmänhetens pressombudsman och Pressens opinionsnämnd. Tyvärr finns inte hela undersökningen utlagd på nätet, endast en kort sammanfattning.

På sex sidor i pappersutgåvan redovisar frilansjournalisterna Mikael Bergling och Fredrik Nejman uppgifter om vad som hänt med de ungefär 13 000 pressetiska anmälningar som gjorts under de senaste 40 åren. På hösten 1969 tillträdde den förste pressombudsmannen och opinionsnämnden fick en ny sammansättning.

2490 publiceringar har fällts mellan november 1969 och 31 december 2008. Det motsvarar knappt 20 procent av anmälningarna. Aftonbladet toppar listan, 251 fällningar, med Expressen på andra plats, 181 fällningar. Dagens Nyheter har flest fällningar bland morgontidningarna, 64 stycken, medan Svenska Dagbladet enbart har 16 fällningar.

Ser man till tidningskategorier så är ordningen (för de fem mest fällda tidningarna i varje kategori) kvällspress, storstadsmorgonpress, veckopress/magasin och landsortsmorgonpress. I siffror: 

635 fällningar för Aftonbladet, Expressen, Kvällsposten, GT och Idag.

234 fällningar för DN, Arbetet, GP, Sydsvenskan och Skånska Dagbladet.

201  fällningar för Lektyr, Fib/Aktuellt, Svensk Damtidning, Se och Hänt Extra.

145 fällningar för Norrländska Socialdemokraten, Västerbottens Folkblad, Blekinge Läns Tidningar, Norrbottens-Kuriren och Norrköpings Tidningar.

Aftonbladet har flest fällningar under varje decennium, men trenden är fallande: 97 under 1970-talet, 66 under 1980-talet, 59 under 1990-talet och 37 hittills under 2000-talet. Chefredaktören Jan Helin säger i en intervju i samma nummer av Journalisten att han inte vet varför Aftonbladet är Sveriges mest fällda tidning. Men att det troligen beror på att ”en kvällstidning ska testa gränser och tala med stora bokstäver”.

Jan Helin säger också att han tycker att systemet med  PO/PON är mycket bra och att han ”tar mycket allvarligt på fällningar i PO och ägnar mycket tid åt att förstå och dra konsekvenser av dem”.

Det vore intressant med en fördjupad granskning av Aftonbladets fällningar. Hur många beror på slarv och hur många är medvetet gjorda? Och av de sistnämnda – hur många motiveras av publicistiska och/eller kommersiella överväganden? Bergling & Nejman har ju hela materialet, sätt igång!

Kommentarer inaktiverade för 2490 fällningar under 40 år med PO/PON