mediestudier

Sim(o) och trestegsraketen i Almedalen

Posted in journalistik, medieetik, medieutveckling, nyhetsvärdering by Torbjörn von Krogh on 07 juli 2011

För första gången har Sim(o) arrangerat ett seminarium i Almedalen. Det var lite nervöst att bjuda in till ett seriöst samtal i detta seminariernas Samarkand, men det gick bra – with a little help from our friends.

Sim(o) tillsammans med gotländska produktionsbolaget eddy.se och Juridisk reportagebyrå bjöd in tre andra forskarinrättningar till ett samarbete under Almedalsveckan; SOM-institutet, Nordicom och Demokratiinstitutet/Demicom.

Min erfarenhet från tidigare Visby-veckor är att mediefrågor ofta kommer upp i olika panelsamtal, många åsikter och hypoteser är i luften, dock inte alltid med uppbackning av den forskning och den statistik som faktiskt finns någorlunda tillgänglig. Så varför inte försöka sprida en del av de undersökningar som är gjorda vad gäller förhållandet politik, samhälle, medier, journalistik, opinion, medborgare? Det var tanken.

Och alla tre instituten hängde lyckligtvis på. Ensam är svårt att nå ut bland 1450 arrangemang; tillsammans är det lättare att i varje fall försöka.

Bokbordet

Parollen blev ”Använd den kunskap som faktiskt finns – här!” om journalistiken, förtroendet och demokratin. Och medlen ett gemensamt bokbord på Hamngatan – ett centralt stråk mellan hamnen och Donners plats i centrala Visby – samt tre seminarier i följd måndag eftermiddag under sammanlagt knappa tre timmar på Högskolan.

Professor Henrik Oscarsson från Göteborgs universitet inledde med att presentera den senaste digra SOM-rapporten; 676 sidor resonemang om politik, medier och samhälle utifrån ett 90-tal frågor som besvarats av 5000 personer. Regeringen och public service-företagen åtnjuter högt förtroende medan förtroendet för politiker och journalister är lågt.

Professor Lars Nord från Mittuniversitet redogjorde i nästa seminarium för färsk forskning om valrörelsen 2010;  om partiernas kampanjer och mediernas rapportering. Mediernas strukturella partiskhet (mellan förmodade vinnare och förlorare) bedömdes som ett större problem än den ideologiska (mellan höger och vänster).

Och själv ledde jag den avslutande delens samtal om journalistikens kvalitet och framtid med två politiker, två organisationsföreträdare och en tidningsledare. Alla var i någon mening sidbytare, alla hade någon gång arbetat som journalister. Och alla var engagerade debattörer.

Politikerna Johnny Munkhammar, M, och Berit Högman, S, har arbetat på

Del av panel: Berit Högman, Anders Jonsson och Jeanette Gustafsdotter

Nerikes Allehanda/Gotlands Allehanda respektive Fryksdalsbygden. Sacos presschef Anders Jonsson har varit politisk reporter i många riksmedier, Mäklarsamfundets nuvarande och Tidningsutgivarnas tillträdande vd Jeanette Gustafsdotter har arbetat på SVT/TV4 och Correns nya publisher Charlotta Friborg rekryterades när hon var PR-konsult men har tidigare haft olika poster på Dagens Nyheter.

Enligt SOM-rapporten anser 87 procent av svenskarna att ”varje människa är skyldig att hålla sig informerad om vad som händer i samhället” (rapporten sidan 466). Frågan är då hur oberoende och tillförlitlig informationen är?Anders Jonsson var mest pessimistisk om kvaliteteten, vilket han tidigare utvecklat i Akademikern, och Jeanette Gustafsdotter mest optimistisk, med de övriga i varierande grad däremellan.

Salen i Högskolan hade 40 fasta sittplatser. 60 personer deltog första timmen, 45 den andra och 35 den tredje timmen. Ett tjugotal personer var med under alla tre faserna vilket innebär sammanlagt 120 ‘unika besökare’. Bland dem fanns EU- parlamentariker, riksdagsledamöter, tidigare statsråd, PR-konsulter, organisationsföreträdare, journalister och redaktörer. Gefle Dagblads tidigare chefredaktör Robert Rosén tillhörde dem som twittrade och bloggade om seminariet.

Annonser

En annorlunda årsrapport om journalistik och medieforskning från Sim(o) med texter av Ingela Wadbring, Anders Mildner och Arne Ruth

Posted in journalistik, medieforskning, medieutveckling, sociala medier by Torbjörn von Krogh on 04 november 2010

Sim(o)s årsrapport 2010/2011

Den 29 november publicerar Sim(o) en annorlunda årsrapport. Annorlunda i den meningen att den i väldigt liten utsträckning handlar om Sim(o)s insatser. I stället belyser den på olika sätt Sim(o)s verksamhetsfält – journalistik, medier och medieforskning.

Tre insiktsfulla personer att beskriver olika aspekter av mediesamhället utifrån sina vitt skilda erfarenheter och perspektiv. Var står vi i dag 2010? Och vad väntar runt hörnet?

Vilka forskare citeras mest?

Ingela Wadbring, docent vid Göteborgs universitet och ansvarig för Dagspresskollegiet, serverar en översikt över den forskning som bedrivs i Sverige i dag om journalistik och medier. Hon granskar ett 30-tal professorer, ett 50-tal aktiva medieforskare och ett 50-tal doktorander (morgondagens forskare). Vilken profil har de och vilka projekt får de pengar för att genomföra? Vilka professorer är mest produktiva och mest citerade?

Ingela Wadbrings kapitel ger underlag för en diskussion om medieforskningens fokus och dess vita fläckar. Kapitlet reser också frågor om anglifieringens följder; vilka nyanser förlorar vi i vår kunskap om svenska medier när all mer forskning ska skrivas på engelska?

Vad är kvar av journalistrollen?

Anders Mildner, som under senare år trätt fram som en reflekterande kännare av medieutvecklingen, har valt att skärskåda vad som utmärkt en journalist under olika historiska skeden. Drivkrafterna bakom Hiertas, Palmærs och Walls publiceringar var både intäkter och ideal. Har de motiven någon relevans i dag när Andersson, Petterson och Lundström twittrar snabbare, och kanske fylligare, om dagens händelser än avlönade mediearbetare? Att som reporter granska makten, är det inte mer en del av en legitimerande ideologi än en faktisk realitet?

Anders Mildner pläderar för en omformulering av journalistrollen i samklang med hela samhällets digitala omvandling.

Varför blir inte upprörande omständigheter ’nyheter’?

Arne Ruth, kulturchef på Expressen 1977-1982 och chefredaktör (kultur) för Dagens Nyheter 1982-1998, har tagit sig an nyhetsvärderingen i vid bemärkelse. Varför blir en omständighet osedd och gömd i ett samhälle, i en tid? Men uppmärksammad som en upprörande nyhet i ett annat samhälle, i en annan tid? Vad kan vi göra för att tvätta ögon och samveten fria från bindande konventioner som göds av maktstrukturer, medieritualer och nationsgränser?

Arne Ruth skapar en tankeväckande mosaik med sitt eget liv som fond och med skärvor från bland andra Odyssevs, Georg Brandes, Eyvind Johnson, Unni Wikan och Haydeh Daragahi som pusselbitar.

Ingela Wadbring, kommenterad av professor Göran Bolin vid Södertörns högskola, och Arne Ruth, med kommentarer av Allmänhetens pressombudsman Yrsa Stenius, presenterar sina resultat och resonemang vid ett öppet seminarium på Vetenskapsrådet i Stockholm 29 november kl 18-19.30. Anmäl närvaro senast 24 november till info@mediestudier.se

Nytt nätverk studerar framtidens medier

Posted in journalistik, medieforskning, medieutveckling, sociala medier by Torbjörn von Krogh on 23 augusti 2010

Under måndagen har nätverket ”Framtidens medietider” träffats och konstituerat sig. Det skedde vid ett möte på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, vid Göteborgs universitet.

Projektet har fått pengar från Riksbankens Jubileumsfond för träffar under tre år och samlar ett 20-tal forskare från olika universitet och högskolor runt om i landet. Deltagarna kommer från olika delområden inom medieforskningen: teknik, ekonomi, politisk kommunikation, medieetik, användarbeteende med mera.

Förhoppningen är att kontakterna över områdesgränserna ska inspirera till nya aspekter på existerande projekt samt till helt nya projekt.

Nätverket är en fortsättning av det tidigare samarbetet inom Medievärlden 2020. Projektledare är Ingela Wadbring vid Göteborgs universitet och Gunnar Nygren vid Södertörns högskola.

Kommentarer inaktiverade för Nytt nätverk studerar framtidens medier

Mediernas ansvarighet diskuteras på internationell konferens i Portugal

Posted in journalistik, medieforskning, mediernas ansvarighet, medieutveckling, sociala medier by Torbjörn von Krogh on 20 juli 2010

Ungefär 500 medieforskare från Europa och 500 från Afrika, Amerika, Asien och Australien är samlade till årlig konferens, denna gång i Braga i norra Portugal. Mycket handlar förstås om den förändring som nätet innebär för produktion och konsumtion av medier och en panel i dag tog upp mediernas ansvarighet under rubriken ”Building Accountable Media Cultures”.

Indienkännaren Pradip Ninan Thomas inledde. Han menade att i ett indiskt perspektiv är det viktigare att först utveckla ”social accountability” för att sedan komma till ”media accountability”. Behoven är stora, samhällets ansvarighet begränsad. Bland annat uppgav Thomas att 30 miljoner fall står i kö i rättsväsendet, varav 50 000 till Högsta domstolen.

Divina Frau-Meigs, professor vid Sorbonne och enligt egen utsago ”media education activist”, manade forskarkollegorna att utveckla nya begrepp och nya teorier för att fånga dagens förändrade situation. Hur socialiseras vi från unga år i det impregnerade mediesamhället? Vad innebär ”digital literacy”? Är ”self-regulation” överspelad till förmån för ”co-regulation”?

Marcos Palacios, brasiliansk medieprofessor, betonade rubrikens insikt att det finns mer än en mediekultur, media cultures. Mångfalden har ökat snabbt, men ännu inte lett till en motsvarande rikedom på ansvarsformer. Tvärtom ger nätets jämlikhet ett intryck av att alla aktörer har samma ansvar. Men resurserna och inflytandet är inte jämnt fördelat och därför bör även ansvaret graderas.

Barbie Zelizer, känd medieforskare från USA, problematiserade begreppet ”media accountability”. Det har hittills varit mest inriktat på västliga, traditionella medier och behöver utvecklas för att vara relevant i nya mediemiljöer i flera länder med olika politiska system, olika medietraditioner  och olika former av medieanvändning. Det bör enligt Zelizer klara av att ”decode noise, messiness and contradictions” med mera i medieflödet.

Kommentarer inaktiverade för Mediernas ansvarighet diskuteras på internationell konferens i Portugal

Svårt mäta den goda journalist(et)iken

Posted in journalistik, källkritik, medieetik, medieforskning, mediekritik, sociala medier by David Finer on 05 november 2009

Sedan mitt tidigare inlägg kring kvalitet, oberoende och ansvar i medicinjournalistiken har diskussionen tagit bra fart. Med moderatorns goda minne publicerar jag därför denna min senaste kommentar som ett nytt inlägg och hoppas att intresserade hittar tillbaks till tidigare diskussionsinlägg.

Alltså: Håller helt med TK om att andra gruppers kvalitetskrav på journalistiken är vitaliserande för diskussionen och demokratin. Internets revolutionerande potential för mediekritik har vi väl bara sett början på. Men när granskningen som i Media Doctors fall resulterar i vetenskapliga publikationer , framstår de lätt som ett objektivt sätt att kort och gott betygsätta  den medicinska journalistiken. En förment sanning utan diskussion om relevansen. Att granskningen byggde på subjektivt formulerade kriterier faller bort, när statistikens p-värden förföriskt blinkar ”signifikans”! Men vad var det man mätte egentligen?

AL:s kommentar om en mänsklig etik får mig att tänka på Susanne Wigorts Yngvessons avhandling om ”den moraliska journalisten”, att uppmuntra journalister att hålla sina egna existientella och etiska principer levande i yrket snarare än försöka följa en journalistetik som bygger på rigida riktlinjer som inte tar hänsyn till olika situationers komplexitet. Nu pratade jag om god journalistik, inte god etik, vilket delvis är en annan diskussion. Måste den goda journalistiken alltid vara etisk exempelvis (dolda mikrofoner, wallraffande, mm), eller föralldel den etiska vara god? Knappast. Troligen är de delmängder av varandra, dock inte synonyma.

Från Dagspresskollegium till Mediekollegium?

Posted in journalistik, medieforskning, medieutveckling, Uncategorized by Torbjörn von Krogh on 30 september 2009

Tidningsledare (medieledare) som inte vill se Tidningsutgivarnas (Medieutgivarnas?) stöd till Dagspresskollegiets forskning halveras nästa år skriver ett kampanjinlägg på Medievärldens (f d Pressens Tidning) hemsida.

Dagspresskollegiet vid Göteborgs universitet bör omvandlas till Mediekollegiet, anser de. Forskningen bör utvecklas, inte avvecklas.

Frågan tas upp i Tidningsutgivarnas styrelse nästa gång redan på fredag innevarande vecka.

Kommentarer inaktiverade för Från Dagspresskollegium till Mediekollegium?