mediestudier

Arne Ruth på Sim(o)-seminarium: Utvecklingen i Europa skrämmer

Posted in journalistik, källkritik, medieforskning, mediehistoria, medieutveckling, nyhetsvärdering by Torbjörn von Krogh on 30 november 2010

Arne Ruth

Behovet av en personlig och prövande journalistik skriver Arne Ruth om i Sim(o)s färska årsrapport Vad väntar runt hörnet? och det var också ett tema i hans presentation på seminariet på Vetenskapsrådet måndag kväll.

Den dominerande nyhetsjournalistiken begränsas av en underförstådd historietolkning och påverkas av ett professionellt samförstånd. Arne Ruth tog som exempel upp monarkin. Själv inbiten republikan föreslog han ett mänskliga rättigheter-perspektiv på bevakningen. Den individ som föds till regent saknar sådana rättigheter som att pröva olika sexuella läggningar, att testa olika samlevnadsformer och att välja adoption från en annan kontinent i stället för biologisk reproduktion. Nyhetsjournalistiken har svårt att bryta sig ur den etablerade ramen och pröva sådana perspektiv.

Den underförstådda spelplanen begränsar också bevakningen av de högerpopulistiska och/eller rasistiska partier som vunnit framgångar i parlamentsval runt om i Europa. En bristfällig samhällelig utvärdering av utvecklingen i Sverige ca 1930-1950 fördunklar förståelsen enligt Arne Ruth, som också deklarerade att han är skrämd av utvecklingen på detta område i Europa. Situationen i exempelvis Ungern bör analyseras och diskuteras i svenska medier på ett helt annat sätt än i dag.

Allmänhetens pressombudsman Yrsa Stenius var inbjuden att kommentera Arne Ruths text. Hon lovordade en rik essä och gillade huvudlinjen med en lidelsefull journalistik som inte drar sig för att uppsöka samtidens mörkaste skrymslen. Men hon lyfte också ett varnande finger inför en mindre reflekterande tillbakablick än den Arne Ruth ger exempel på; hon såg en risk för moralism och efterklokhet i farans riktning.

Ett 40-tal personer deltog i seminariet och åtskilliga ställde frågor om värderingen av journalisters kunskap, om nätets betydelse för fler röster/perspektiv, om generationsskiften med mera. Seminariet kunde hållit på mycket längre än två timmar.

Mötet inleddes med en presentation av dagens svenska medieforskning. Den gjordes av Ingela Wadbring, JMG, utifrån hennes kapitel i årsrapporten. En aspekt som lyftes fram gäller konsekvenserna av en ökad publicering på engelska. Kommentatorn, Göran Bolin vid Södertörns högskola, kunde med kompletterande material visa att tre forskare, bosatta i Sverige och med engelska som modersmål, dominerar: Peter Dahlgren, Annette Hill och Robert Picard.

Annonser

Kommentarer inaktiverade för Arne Ruth på Sim(o)-seminarium: Utvecklingen i Europa skrämmer

En annorlunda årsrapport om journalistik och medieforskning från Sim(o) med texter av Ingela Wadbring, Anders Mildner och Arne Ruth

Posted in journalistik, medieforskning, medieutveckling, sociala medier by Torbjörn von Krogh on 04 november 2010

Sim(o)s årsrapport 2010/2011

Den 29 november publicerar Sim(o) en annorlunda årsrapport. Annorlunda i den meningen att den i väldigt liten utsträckning handlar om Sim(o)s insatser. I stället belyser den på olika sätt Sim(o)s verksamhetsfält – journalistik, medier och medieforskning.

Tre insiktsfulla personer att beskriver olika aspekter av mediesamhället utifrån sina vitt skilda erfarenheter och perspektiv. Var står vi i dag 2010? Och vad väntar runt hörnet?

Vilka forskare citeras mest?

Ingela Wadbring, docent vid Göteborgs universitet och ansvarig för Dagspresskollegiet, serverar en översikt över den forskning som bedrivs i Sverige i dag om journalistik och medier. Hon granskar ett 30-tal professorer, ett 50-tal aktiva medieforskare och ett 50-tal doktorander (morgondagens forskare). Vilken profil har de och vilka projekt får de pengar för att genomföra? Vilka professorer är mest produktiva och mest citerade?

Ingela Wadbrings kapitel ger underlag för en diskussion om medieforskningens fokus och dess vita fläckar. Kapitlet reser också frågor om anglifieringens följder; vilka nyanser förlorar vi i vår kunskap om svenska medier när all mer forskning ska skrivas på engelska?

Vad är kvar av journalistrollen?

Anders Mildner, som under senare år trätt fram som en reflekterande kännare av medieutvecklingen, har valt att skärskåda vad som utmärkt en journalist under olika historiska skeden. Drivkrafterna bakom Hiertas, Palmærs och Walls publiceringar var både intäkter och ideal. Har de motiven någon relevans i dag när Andersson, Petterson och Lundström twittrar snabbare, och kanske fylligare, om dagens händelser än avlönade mediearbetare? Att som reporter granska makten, är det inte mer en del av en legitimerande ideologi än en faktisk realitet?

Anders Mildner pläderar för en omformulering av journalistrollen i samklang med hela samhällets digitala omvandling.

Varför blir inte upprörande omständigheter ’nyheter’?

Arne Ruth, kulturchef på Expressen 1977-1982 och chefredaktör (kultur) för Dagens Nyheter 1982-1998, har tagit sig an nyhetsvärderingen i vid bemärkelse. Varför blir en omständighet osedd och gömd i ett samhälle, i en tid? Men uppmärksammad som en upprörande nyhet i ett annat samhälle, i en annan tid? Vad kan vi göra för att tvätta ögon och samveten fria från bindande konventioner som göds av maktstrukturer, medieritualer och nationsgränser?

Arne Ruth skapar en tankeväckande mosaik med sitt eget liv som fond och med skärvor från bland andra Odyssevs, Georg Brandes, Eyvind Johnson, Unni Wikan och Haydeh Daragahi som pusselbitar.

Ingela Wadbring, kommenterad av professor Göran Bolin vid Södertörns högskola, och Arne Ruth, med kommentarer av Allmänhetens pressombudsman Yrsa Stenius, presenterar sina resultat och resonemang vid ett öppet seminarium på Vetenskapsrådet i Stockholm 29 november kl 18-19.30. Anmäl närvaro senast 24 november till info@mediestudier.se

Nytt nätverk studerar framtidens medier

Posted in journalistik, medieforskning, medieutveckling, sociala medier by Torbjörn von Krogh on 23 augusti 2010

Under måndagen har nätverket ”Framtidens medietider” träffats och konstituerat sig. Det skedde vid ett möte på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, vid Göteborgs universitet.

Projektet har fått pengar från Riksbankens Jubileumsfond för träffar under tre år och samlar ett 20-tal forskare från olika universitet och högskolor runt om i landet. Deltagarna kommer från olika delområden inom medieforskningen: teknik, ekonomi, politisk kommunikation, medieetik, användarbeteende med mera.

Förhoppningen är att kontakterna över områdesgränserna ska inspirera till nya aspekter på existerande projekt samt till helt nya projekt.

Nätverket är en fortsättning av det tidigare samarbetet inom Medievärlden 2020. Projektledare är Ingela Wadbring vid Göteborgs universitet och Gunnar Nygren vid Södertörns högskola.

Kommentarer inaktiverade för Nytt nätverk studerar framtidens medier

Journalistiken 2019 – business as usual?

Posted in journalistik, medieforskning, mediehistoria, medieutveckling by Torbjörn von Krogh on 23 oktober 2009

– Släpp inte ut praktikanterna att göra enkäter. Gör dem själva, de ger så mycket information om hur nyanserade många frågor är.

Så ungefär formulerade Petter Beckman sig på Institutet för Mediestudiers, Sim(o)s, tioårsseminarium ”MedieSverige 2019” under torsdagen. Han rapporterade om sina erfarenheter av snart fyra års arbete med lokaltidningen Södra Sidan.

Tidningen försöker ge hela bilden av de ämnen som tas upp (förortsungdomar definieras inte av bilbränder), försöker tillsammans med läsarna leta efter lösningar på samhällsproblem och använder spalterna som mötesplats för grupper av människor som inte träffas trots att de bor nära varandra.

Förra chefen för Sveriges Radio Kerstin Brunnberg applåderade Södra Sidan, höll med om att det inte är praktikanter som ska stå för kontakterna med folkdjupet och hoppades att tidningen kunde komma oftare än varannan vecka.

Själv hoppades Petter Beckman, som 2003 gav ut boken Riv stängslen om public journalism på Sim(o), att tidningens arbetssätt skulle kunna växa ihop med nätjournalistikens utveckling.

Utvecklingen på nätet belystes på seminariet av Michael Karlsson som är medieforskare vid Karlstads universitet och delförfattare till Journalistiken, nätet och maktens ordningar, Sim(o) 2007.

Han talade om användarnas intåg som producenter av texter, kommentarer, bilder och länkar. Publiken har på tre år blivit ‘produblik’ och deltar i fyra av nyhetsproduktionens fem steg. En färsk studie visar att ungefär varannan nätnyhet kommenteras av läsarna. Utvecklingen går snabbt och innebär såväl hot som möjligheter för journalistiken.

Professor Lars Nord, bland annat medförfattare till Tyckandets tid (Sim(o) 2009),  vid Mittuniversitetet anbefallde en viss kyla när framtiden ska bedömas.  I mångt och mycket är det fortfarande ‘business as usual’. Vi får mer av alla slags medieinnehåll – men detta innehåll når allt färre. Politikerna bör däremot vakna och ta ett helhetsgrepp över mediepolitiken på alla viktiga plattformar.

På seminariet informerade dessutom medieforskaren vid Göteborgs universitet Ingela Wadbring om sin och Sim(o)s senaste bok Gratis skräp eller demokratiskt tillskott. Anna Clarén, Nordens Fotoskola, och Joakim Ståhl, bildchef SvD, diskuterade kvalitetens betydelse för bildjournalistiken.

Kommentarer inaktiverade för Journalistiken 2019 – business as usual?