mediestudier

Sim(o) och trestegsraketen i Almedalen

Posted in journalistik, medieetik, medieutveckling, nyhetsvärdering by Torbjörn von Krogh on 07 juli 2011

För första gången har Sim(o) arrangerat ett seminarium i Almedalen. Det var lite nervöst att bjuda in till ett seriöst samtal i detta seminariernas Samarkand, men det gick bra – with a little help from our friends.

Sim(o) tillsammans med gotländska produktionsbolaget eddy.se och Juridisk reportagebyrå bjöd in tre andra forskarinrättningar till ett samarbete under Almedalsveckan; SOM-institutet, Nordicom och Demokratiinstitutet/Demicom.

Min erfarenhet från tidigare Visby-veckor är att mediefrågor ofta kommer upp i olika panelsamtal, många åsikter och hypoteser är i luften, dock inte alltid med uppbackning av den forskning och den statistik som faktiskt finns någorlunda tillgänglig. Så varför inte försöka sprida en del av de undersökningar som är gjorda vad gäller förhållandet politik, samhälle, medier, journalistik, opinion, medborgare? Det var tanken.

Och alla tre instituten hängde lyckligtvis på. Ensam är svårt att nå ut bland 1450 arrangemang; tillsammans är det lättare att i varje fall försöka.

Bokbordet

Parollen blev ”Använd den kunskap som faktiskt finns – här!” om journalistiken, förtroendet och demokratin. Och medlen ett gemensamt bokbord på Hamngatan – ett centralt stråk mellan hamnen och Donners plats i centrala Visby – samt tre seminarier i följd måndag eftermiddag under sammanlagt knappa tre timmar på Högskolan.

Professor Henrik Oscarsson från Göteborgs universitet inledde med att presentera den senaste digra SOM-rapporten; 676 sidor resonemang om politik, medier och samhälle utifrån ett 90-tal frågor som besvarats av 5000 personer. Regeringen och public service-företagen åtnjuter högt förtroende medan förtroendet för politiker och journalister är lågt.

Professor Lars Nord från Mittuniversitet redogjorde i nästa seminarium för färsk forskning om valrörelsen 2010;  om partiernas kampanjer och mediernas rapportering. Mediernas strukturella partiskhet (mellan förmodade vinnare och förlorare) bedömdes som ett större problem än den ideologiska (mellan höger och vänster).

Och själv ledde jag den avslutande delens samtal om journalistikens kvalitet och framtid med två politiker, två organisationsföreträdare och en tidningsledare. Alla var i någon mening sidbytare, alla hade någon gång arbetat som journalister. Och alla var engagerade debattörer.

Politikerna Johnny Munkhammar, M, och Berit Högman, S, har arbetat på

Del av panel: Berit Högman, Anders Jonsson och Jeanette Gustafsdotter

Nerikes Allehanda/Gotlands Allehanda respektive Fryksdalsbygden. Sacos presschef Anders Jonsson har varit politisk reporter i många riksmedier, Mäklarsamfundets nuvarande och Tidningsutgivarnas tillträdande vd Jeanette Gustafsdotter har arbetat på SVT/TV4 och Correns nya publisher Charlotta Friborg rekryterades när hon var PR-konsult men har tidigare haft olika poster på Dagens Nyheter.

Enligt SOM-rapporten anser 87 procent av svenskarna att ”varje människa är skyldig att hålla sig informerad om vad som händer i samhället” (rapporten sidan 466). Frågan är då hur oberoende och tillförlitlig informationen är?Anders Jonsson var mest pessimistisk om kvaliteteten, vilket han tidigare utvecklat i Akademikern, och Jeanette Gustafsdotter mest optimistisk, med de övriga i varierande grad däremellan.

Salen i Högskolan hade 40 fasta sittplatser. 60 personer deltog första timmen, 45 den andra och 35 den tredje timmen. Ett tjugotal personer var med under alla tre faserna vilket innebär sammanlagt 120 ‘unika besökare’. Bland dem fanns EU- parlamentariker, riksdagsledamöter, tidigare statsråd, PR-konsulter, organisationsföreträdare, journalister och redaktörer. Gefle Dagblads tidigare chefredaktör Robert Rosén tillhörde dem som twittrade och bloggade om seminariet.

Annonser

Mer kunskap om opinionsmätningar behövs

Posted in journalistik, källkritik, mediekritik, mediernas ansvarighet, medieutbildning by Torbjörn von Krogh on 03 april 2010

Jesper Strömbäck, professor vid Mittuniversitetet, listade för en dryg vecka sedan på DN Debatt sju så kallade dödssynder  vad gäller mediernas redovisning av opinionsmätningar. Begreppet ‘dödssynd’ får väl närmast förklaras av medieforskarens eftergift för en förväntad medielogik; ordet återfinns också i den av  redaktören satta citatrubriken.

Bland synderna hittar vi bristfällig kunskap om vikten av att ha representativa urval. En enkät där vem som helst kan rösta på en redaktions webbplats säger noll och intet om den allmänna opinionen. Ändå skapar redaktionerna ‘nyheter’ av sådana enkäter.

Andra synder utgörs av spekulationer om förändringar som inte är förändringar eftersom de ligger inom undersökningens felmarginal och om utebliven redovisning av hur undersökningsfrågan är formulerad.

Jesper Strömbäcks viktiga påpekanden uppmärksammades av andra medier. Han deltog i en debatt i SR Studio Ett och ger på sin blogg exempel på kritik mot Aftonbladet och Expressen. Tidigare har han på liknande sätt kritiserat Sundsvalls Tidning för att publicera ovederhäftiga enkäter.

Jesper Strömbäck är inte ensam om att påpeka vikten av större kunskap om vederhäftiga opinionsmätningar, både bland medierna och bland medieanvändarna. Statsvetaren vid Göteborgs universitet Henrik Oscarsson har gjort en översikt av felmarginaler vid olika storlek på partier och populationer. Tidskriften Scoop har publicerat åtskilliga tips från Jan Strid på JMG vid Göteborgs universitet. Sim(o) har samlat relevanta länkar i sin verktygslåda.

Utmärkt alltihop. Och aktiviteterna bör intensifieras, inte mattas, detta valår.

Kommentarer inaktiverade för Mer kunskap om opinionsmätningar behövs