mediestudier

Komplicerad yttrandefrihet för det särskilda yttrandet

Posted in medieutveckling, pressfrihet, sociala medier by Torbjörn von Krogh on 27 oktober 2010

I förra veckan kom den Lambertzka yttrandefrihetskommittens debattbetänkande. En sammanfattning lades ut på regeringens hemsida och man kunde ladda ner utredningen som pdf-fil.

Utredningen innehåller tre teknikoberoende modeller för grundlagsregleringen av den framtida tryck- och yttrandefriheten. En ändamålsmodell, en verksamhetsmodell och en ansvarsmodell. Många håller nog fortfarande på och läser in sig i materialet (däribland jag) men en viss debatt har  uppstått, bland annat i Sveriges Radios program Publicerat den 9 oktober och 23 oktober.

Jag såg i den nedladdade pdf:en att det skulle finnas invändningar mot betänkandet, ett så kallat särskilt yttrande, på sidan 341 i utredningen. Men där var helt tomt; blanka sidor. Underligt, tyckte jag. Yttrandefrihet bör väl omfatta även ett särskilt yttrande i en parlamentarisk utredning.

Först i dag fick jag klart för mig att yttrandet finns med i materialet på regeringens sajt, men svårt att hitta. Det har nämligen placerats längst bak i utredningens bilagor; mellan tabellerna och listan över statliga utredningar 2010.

Jag hoppas att dessa rader kan hjälpa den som letat, men inte hittat (om inte yttrandet rentav flyttas till sin rätta plats nu när utredningskansliet uppmärksammats på den undanskymda placeringen). Yttrandet är författat av de folkpartistiska ledamöterna i kommittén samt av fyra av kommitténs juridiska experter. Andemeningen är att det förmodligen är lämpligare att revidera nuvarande  grundlagar TF och YGL än att skapa en helt ny.

To be continued.

Annonser

Kommentarer inaktiverade för Komplicerad yttrandefrihet för det särskilda yttrandet

Rörande chilensk räddning blev PR-fest och medieunderhållning

Posted in journalistik, källkritik, medieetik, mediekritik, nyhetsvärdering by Liselotte Englund on 14 oktober 2010

Upplösningen på olycka som inneburit omänskliga psykiska påfrestningar kan såklart aldrig kallas fest, annat än möjligen om den som nu har ett lyckligt slut. Från början var detta en negativ nyhet, och därför kunde bara den här rubriken skrivas med facit i hand – att de 33 gruvarbetarna i den chilenska gruvan San José alla blev räddade. Om deras med långsiktiga fysiska och psykiska hälsa vet vi ännu inget, men förhoppningsvis kommer de flesta att kunna återgå till någorlunda normala liv. I några fall kanske åt det mer rockstjärneliknande hållet, att döma av tendenser som redan synts och hörts. Pengastarka erbjudanden lär redan ha börjat hagla.

Direktsändning på flera mediewebbar – visst var det en underbar och rörande historia. ”Sannsagan” innehöll alla ingredienser för en bra berättelse med god dramaturgi, och visst är det skönt att en gång få ta del av något så spännande men med ett lyckligt slut. Att historien vänder.

Men det var samtidigt något väldigt regisserat över det hela. En föredömligt enkel tv-produktion, med fokus på borrhålet där buren Fenix hissade upp männen en efter en. Att i en liten svensk  by kunna vara med på ett högst närvarande sätt i det som händer just samma ögonblick i en chilensk öken. En leende president, och en nästan scenografiskt ren ”scen” där allting utspelade sig lugnt, stillsamt och lyckligt under detta dryga dygn. Eller var det kanske inte allt?

Är en annan del av den totala bilden det som skedde utanför webbkamerans fokus: Att journalister sprang ner både folk och tält i sin iver att komma först fram. Att flera mediers TV-stationer riggat sina kameror utanför sjukhusets kravallstaket, konsteras bland annat på TV4 Nyhetskanalen. ”Journalister rev varandra i håret och använde knytnävarna” rapporterade AFP, bland annat återgivet i Aftonbladet. En fru sågs ”klippa till några journalister med en chilensk flagga” skriver nyhetsbyrån vidare.

”Så uselt och så extremt och en påminnelse om att journalister tar sig större friheter än yrkesetiken tillåter” skrev Carlos Rojas på SVT debatt. Kanske var det ett uns av sanning i det, men då bortser han från vilka mekanismer som påverkar journalister – och andra – under extrem stress och tidspress. De mest suspekta beteenden kan lockas fram… En del av dem kan eventuellt försvaras som normala krisreaktioner, andra förkastas som dåligt omdöme. I vilket fall: tycker vi det är värt det?

Fler människor sägs ha följt gruvarbetarräddningen än de som såg den första månlandningen. Kanske inte så konstigt – medietillgången och medieanvändningen ser idag helt annorlunda ut. Men ändå. I relation till alla de gruvarbetare som dagligen och i tysthet sätter livet till, i gruvor med usel säkerhet världen över, framstår proportionerna orimliga. Sådan är medielogiken. Det finns inga rimliga proportioner, ingen relativ relevans, utan bara bedömningar av händelsers uppmärksamhetsvärde, informationsvärde och underhållningsvärde. Kanske främst det sistnämnda.

När gruvarbetarna en och en kommer upp över jord, nästan lite stylade och jättesnygga  i nydesignade svindyra likadana glasögon, då är PR-succén total. Den kuppen var värd 270 miljoner kronor, skriver Resumé. Det var männen väl unt. Men det känns väldigt tillrättalagt. Och  glasögontillverkaren halkade glatt med på gratis annonsplats i flera medier. Hela operationen och det enorma medieintresset är självklart ett enormt PR-skutt för Chile som nation. Det kan de säkert behöva.

Men jag undrar stillsamt vart den granskande journalistiken tog vägen. Den måste väl komma nu efteråt. Liksom en mer återhållsam personjournalistik, som låter gruvarbetarna rehabilitera sig utanför strålkastarljust, utan att vara konstant påpassade. Inte helt osannolikt att deras bävan för medietrycket tillhör de värre fasorna just nu. En intressant och lärande artikel om gruppdynamiken i en såna här krissituationer publicerade The Independent på torsdagen.

Visst behöver vi människor hoppingivande berättelser. Motvikter till allt elände som både börjar och slutar i moll. Tveklöst blir detta en av 2010 års mediehändelser – i dur. Men den väcker frågor. Och slutet på räddningen är bara början på en ny saga.

Kommentarer inaktiverade för Rörande chilensk räddning blev PR-fest och medieunderhållning

Uppsatser från JMG prisas av Sim(o)

Posted in journalistik, källkritik, medieetik, medieutveckling, nyhetsvärdering by Torbjörn von Krogh on 11 oktober 2010

Varje år delar Sim(o) ut ett stipendium till en uppsats inom journalistik eller medie- och kommunikationsvetenskap. De som vill komma ifråga för bedömning skickar in sina uppsatser och sedan väljer en jury inom Sim(o)s styrelse ut det arbete som man vill premiera.

I år går stipendiet till Nina Brisman, Linn Duvhammar och Sara Holmberg på Journalistprogrammet vid Göteborgs universitet, JMG, för uppsatsen ”Som alla andra? En studie om hur svenska journalister vill bevaka Sverigedemokraterna”. Uppsatsen kan hämtas från Sim(o)s hemsida och motiveringen framgår av pressmeddelandet.

Av uppsatsen framgår bland annat att åsikterna varierar bland redaktionsledare och journalister om det behövs en särskild policy för bevakningen av SD eller om partiet ska bevakas ”som alla andra”.

Sim(o) uppmärksammar också uppsatsen ”I allmänhetens intresse? En jämförande studie av elva svenska och brittiska morgontidningsjournalisters inställning till namn- och bildpublicering” med ett hedersomnämnande. Den är skriven av Elin Hellström och Frida Jakobsson, också de vid Journalistprogrammet på JMG, och kan laddas ner här.

Författarna har konstruerat olika scenarier med varierande grad av offentlighet runt inblandade personer och ber svenska respektive brittiska journalister resonera kring motiv för och emot namnpublicering. Intressanta skillnader vad gäller synen på allmänintresse, hänsyn till anhöriga och omsorg om fakta framkommer.

Båda uppsatserna presenteras och diskuteras vid ett seminarium på JMG i Göteborg den 9 november kl 13.15 till 15.00. Anmäl att du kommer till info@mediestudier.se senast 5 november.

Kommentarer inaktiverade för Uppsatser från JMG prisas av Sim(o)

Goda omdömen om Nätnyheter av Michael Karlsson, (Sim(o))

Posted in journalistik, medieutveckling, sociala medier by Torbjörn von Krogh on 11 oktober 2010

Medieanalytikern Olle Lidbom skriver på sin blogg Vassa eggen om Sim(o)s senaste bok Nätnyheter:

”Hans bok är utmärkt. Här finns data och forskning på sådant som andra bara har åsikter om.”

Professor Jesper Strömbäck vid Mittuniversitetet har också läst boken och skriver på sin blogg:

”Om man som forskare, student eller journalist är intresserad av nätjournalistiken, dess villkor och karaktärsdrag är det en bok som mycket starkt kan rekommenderas. Den borde vara given läsning på landets journalistutbildningar.”

Fotnot: För fullständighetens skull kan nämnas att Michael Karlsson och Jesper Strömbäck skrivit en gemensam artikel i Journalism studies nr 11 2010.