mediestudier

Att wallraffa kräver mer

Posted in journalistik, medieutveckling by John Ahlmark on 04 februari 2010

– Jag tycker att det är positivt att så många i Sverige ”wallraffar”. När Günter Wallraff intervjuas i SvD beskriver han hur Sverige redan på 60-talet blev hans tillflyktsort, en plats där statsministern beundrade honom och han slapp försvara sina metoder. Som gymnasist på 80-talet läste jag hans industrireportage och berördes ganska djupt av vad man kan åstadkomma genom att skriva, och framför allt genom att att beskriva. Wallraffs språk är det som ger kraft och spänning, oavsett hur han funnit det han skriver om.

Men det är förstås för alltid så att det är metoden som förknippas med Wallraffs namn – att göra sig själv till en medspelare i verkligheten, och på så sätt få erfara saker som de flesta av oss aldrig skulle kunna få vara med om, höra saker sägas som aldrig ämnats för ett dokumenterande öra, se saker som vi helst vill inte ska existera. I takt med att kameror och bandspelare blivit mindre och lättare har också wallraffandet blivit det mest demokratiska av alla journalistiska metoder. Nu kan varje idiot som äger en mobiltelefon tekniskt dokumentera bild och ljud och så sprida insikter om mänskliga tilldragelser som inte var ämnade åt offentlighet. Nu har alltså också Günter Wallraff själv tagit till kameran och börjat wallraffa.

Men vänta nu! Det allra mesta som utförts under påstått wallraffande håller riktigt dålig kvalitet. Det kittlande i metoden har ursäktat ett berättande som lämnat mycket övrigt att önska, och som tycks ha gjort det omöjligt för redaktörer att släppa greppet om sensationsanspråken. Detta är faktiskt inte något som det minsta påminner om de bidrag till vårt samhälle som Günter Wallraff lämnat. Hans kombination av uthållig research genom att ägna lång tid åt spännande, farliga eller bara trista miljöer, för att sedan beskriva dem med ett förtätat men lågmält språk – det är vad som wallraffande borde handla om – inte att gömma en kamera i sin väska under någon förmiddag, sedan hårdredigera alltmedan redaktionskollegerna fundrar ut hur ordet avslöjande ska kunna utropas gällare än någonsin förut.

Därför vill jag slå ett slag för Günther Wallraff och hans metod, och påpeka att den innehåller kvaliteter som skämmer det allra mesta som sedan 40 år gjorts i namn av wallraffande.

Kommentarer inaktiverade för Att wallraffa kräver mer

%d bloggare gillar detta: