mediestudier

Synpunkter på kommande bok om nätnyheter?

Posted in journalistik, medieforskning, sociala medier, Uncategorized by Michael Karlsson on 01 februari 2010

Undertecknad skall under våren skriva en bok som behandlar hur nätjournalistiken har utvecklats i Sverige under de senaste sex åren. Boken ges ut av Sim(o) och beräknas finnas tillgänglig i höst.  Syftet med boken är att skriva en välbehövlig svensk översikt över nätjournalistikens utveckling så här långt. Boken riktar sig främst till studenter inom medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik men även till yrkesverksamma journalister och andra som är intresserade av medie- och samhällsfrågor.  Boken kommer att vara baserad på svensk och internationell forskning och ta sin utgångspunkt i vad som gör journalistik på nätet speciell och i vilken utsträckning detta har förverkligats. Inspirerad av konvergenskulturen i allmänhet och detta exempel i synnerhet efterlyser jag synpunkter och förslag på innehållet. Vad bör en bok som tar upp nätjournalistik behandla?

Här nedan finner du ett utkast till ett första kapitel som beskriver bokens upplägg, låt det vara en startpunkt för diskussionen.

Är det något som helt missats eller finns det rena galenskaper? Borde vissa saker lyftas fram mer eller tonas ner? Något som absolut inte skall bort? Andra synpunkter?

Kapitel 1 Om boken och dess upplägg

Boken Nätnyheter – från sluten produkt till öppen process handlar om hur den svenska nätjournalistiken förändras från att vara ”tidningar på nätet” till att aktivt omfamna alla nätjournalistikens möjligheter vilket får långtgående konsekvenser för såväl den journalistiska etiken, yrkesrollen som journalistikens funktion i samhället. Boken är därmed också en historieskrivning över hur svenska nyhetssajter successivt skiftat hållning och börjar ta till vara de möjligheter som den digitala teknologin erbjuder.

Den förändring nätjournalistiken genomgår kan bäst beskrivas som en förändring från att producera nyheter i en sluten process där en färdig nyhet nått mottagarna till ett arbetssätt som mer och mer blir en öppnare process. Traditionellt sett har nyheter kommit ur mer eller mindre slutna nyhetsrum där journalister arbetat med stoff i avskildhet utan större direkt insyn eller påverkan från omvärlden. Olika medier har haft olika berättartekniker (ljud, text, bild, rörlig bild) och det har varit tydligt var någonstans ett medium har börjat och slutat. Med andra ord har nyheterna på olika sätt varit slutna och presenterats som färdiga produkter. På nätet är situationen annorlunda. Olika faktorer bidrar här till att göra nyheter till mer av en öppen process, det gäller både hur nyheter faktiskt ser ut på nätet men också vilka ideal som är, åtminstone retoriskt, kopplade till nyhetsjournalistiken.

Ett illustrerande exempel på produktionen av nätnyheter både blir mer öppen och en pågående process är att användarna och användargenererat innehåll blir allt mer integrerade delar av nätnyheter. Därmed är inte nyhetsproduktionen längre begränsad till professionella journalister, även om dessa givetvis har en högst påtaglig närvaro på nätet. På så sätt har det redaktionella arbetet bitvis öppnats upp för medieexterna aktörer. Användarnas bidrag till nyhetsjournalistiken medverkar också till att nätnyheter istället för att presenteras som färdiga produkter är ständigt pågående processer. Initialt kan en nyhet bestå av ett par meningar och en efterlysning av material från läsare. Vartefter tiden går och användarna börjar bidra med texter, bilder och åsikter växer nyheten i omfång. Den blir därmed en realtidprocess där såväl professionella som ickeprofessionella innehållsproducenter är inblandade.

Bokens disposition

Bokens första del går igenom nätjournalistikens byggstenar – vad som är kännetecknar ”nät” respektive ”journalistik”. Här behandlas med andra ord några av den digitala teknologins särdrag och vilka möjliga konsekvenser detta kan få för den journalistik som bedrivs inom ramen för digitala medier. Här finns en genomgång av det som forskningen vanligtvis identifierar som nätnyheters karaktärsdrag; hyperlänkar och multimedia, interaktivitet och den kontinuerliga publiceringen. Bokens första del innehåller också en genomgång av det sanningsideal som traditionellt har präglat journalistiken och dess uppgift i samhället – att informera medborgare för att de skall kunna ta självständiga beslut.

Bokens andra del består av tre kapitel som alla granskar hur respektive karaktärsdrag de facto har utvecklats på nyhetssajterna över tid.

I denna del illustreras dels hur nyhetssajterna förverkligar användandet av multimedia, dels hur sajterna på olika sätt länkas ihop med andra delar av Internet. En konsekvens av detta innebär att gränser mellan tidigare separerade enheter suddas ut eller blir otydligare – olika fenomen konvergerar. I fallet med multimedia blir således gränsen mellan de traditionella nyhetsmedierna ”tidning” och ”tv” diffusa. Genom länkar kan nyhetssajterna associera till material som publiceras på ett ställe och gränsen mellan var ett nyhetsmedium slutar och ett annat börjar suddas ut.

I bokens andra del diskuteras hur användarna har påverkat mediernas roll och deras effekt på journalistiken. Här beskrivs hur användarnas roll har förändrats från att vara passiva konsumenter till att bli aktiva producenter som deltar i flera centrala journalistiska processer. I detta sammanhang tas också användarnas klickande på nyheter upp och hur sajternas fullständiga koll på trafikströmmar påverkar nyhetsvärderingen.

Bokens andra del tar även upp den kontinuerliga publiceringen och illustrerar att nätnyheter är en pågående process snarare än en färdig produkt. Denna aspekt av nätjournalistiken diskuteras dels utifrån internationell forskning om tänkbara kvalitetsbrister, dels utifrån nätjournalisters och användares syn på denna publiceringsform.

Bokens tredje och avslutande avsnitt handlar om vilka konsekvenser realiseringen av den digitala potentialen får för nätjournalistiken. Här diskuteras hur dessa faktorer tillsammans bidrar till att skapa en nyhetsjournalistik som bäst kan förstås som en i flera bemärkelser elastisk process snarare än en sluten produkt. Innehållet i denna journalistik är oförutsägbar och föränderlig, den kan länkas hit, dit och tillbaks igen, ibland tar den hjälp av utomstående, man vet aldrig i vilken form (ljud, grafik, text etc.) berättelsen kommer att presenteras. I denna del av boken besvaras också i viss utsträckning den kritik som brukar riktas mot att nätjournalistiken inte är vare sig särskilt ny eller speciell.

Här diskuteras vilken innebörd den elastiska journalistiken har för sedvanliga ideal och roller. Under flera år har det dividerats om den traditionella objektiviteten hotas eller kompletteras av en ny norm – transparens. Här görs en genomgång av begreppet transparens och visar även att vardagsjournalistiken till dags dato är långt ifrån att tillämpa transparens systematiskt. Här diskuteras också huruvida och i vilken utsträckning den journalistiska professionen är hotad i dagsläget. I detta sammanhang förs en diskussion om presumtiva konsekvenser för nätjournalistikens funktion som demokratiskt verktyg – att informera medborgare så att de kan ta självständiga beslut.

Boken avslutas med kapitel 8 där den framtida utvecklingen inom området prognostiseras. Här finns även förslag på hur svensk journalistik- och medie- och kommunikationsforskning kan gå vidare och bidra med kunskap till ett fenomen som berör miljoner svenskar varje dag men där forskningen i princip varit frånvarande.

Boken bygger dels på en omfattande litteraturgenomgång av ledande internationell och svensk medieforskning, dels på författarens egna omfattande longitudinella empiriska studier av nätnyheters innehåll insamlande från 2005 till 2010. Materialet har samlats in under en vecka varje vår på Aftonbladet.se, Dn.se, Expressen.se och Svd.se och omfattar ungefär 5 300 nyheter. I underlaget finns även intervjuer med verksamma journalister i arbetsledande befattning på dessa sajter.

Slutligen, det finns många olika faktorer som påverkar hur nyheter producerar, när de produceras, av och för vilka de produceras, vilka nyheter som produceras och varför de produceras. Denna bok tar sin analytiska utgångspunkt i och avgränsar sig till att studera hur den tekniska potentialen har realiserats och hur detta påverkar nyhetsjournalistikens teori och praktik. Den läsare som är intresserad av ytterligare sociala, ekonomiska, kulturella och politiska förklaringsmodeller hänvisas till annan litteratur, en litteratur som dessutom nogsamt brukar undvika teknologi som vare sig beroende eller oberoende variabel (Manovich, 2001; Meyrowitz, 1985; Thompson, 1995). Att det är ett samspel mellan olika faktorer är självklart, vilket framgår i bokens beskrivning av den evolution som nätnyheter fortfarande genomgår. Vore det så enkelt att teknologin bestämde skulle det vara frågan om en redan inträffad revolution och om teknologin vore betydelselös skulle de förändringar vi ser idag inte ske.

9 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Noterat 2010-02-08 — Gunnar R Johansson said, on 09 februari 2010 at 6:05

    […] Synpunkter på kommande bok om nätnyheter? Undertecknad skall under våren skriva en bok som behandlar hur nätjournalistiken har utvecklats i Sverige under de senaste sex åren. Boken ges ut av Sim(o) och beräknas finnas tillgänglig i… […]

  2. Torbjörn von Krogh said, on 03 februari 2010 at 16:17

    När bloggen drog igång som ett försöksprojekt i våras fanns en viss skepsis inom Sim(o) mot möjligheten att ö h t kommentera utan förhandsgranskning. Skepticismen grundade sig delvis på faktiska erfarenheter av inflödet till Sim(o). Så när vi startade var wordpress-inloggningen (utan förhandsgranskning) en kompromiss. Det är möjligt att den frågan bör prövas igen under våren.
    Men det förefaller mig som om det egentliga kruxet är att Joakim är skeptisk mot a) böcker i allmänhet och b) akademiska böcker i synnerhet. Stämmer det?
    Själv menar jag att böcker fortfarande behövs för att samla och presentera kunskap vid en viss punkt i tiden. Och jag är glad över att skribenter som Clay Shirky, Jeff Jarvis, Jane Singer och Charlie Beckett också tycker så; de har i varje fall gett mig stor behållning av sina ansträngningar.

  3. Jardenberg said, on 03 februari 2010 at 14:35

    Jag blir lite rädd när jag läser den här texten. En excess i akademiskt överflöd. Det är utmärkande att den pratar om ”öppna processer” men har lagt kommentarsfunktionen bakom inloggning…

    Men det är ändå intressant att gräva i det som anges som syftet. Varför är den ”välbehövlig”, vem säger det? Vad vill man egentligen uppnå med att låta den här studeras i utbildningarna. Vad ska den ge studenterna som de inte redan vet, de befinner sig ju mitt den utveckling som boken ska spegla.

    Intressantast av allt är ändå att man pratar om att den ska beskriva journalistiken som en ”elastisk process snarare än en sluten produkt” – och likväl produceras den som en sluten produkt.

    Ska jag kombinera de tre tankarna ovan i ett förslag så slutar det med:
    Skippa boken. Bygg det här som en öppen kunskapskälla i wikiform, låt den ständigt utvecklas och framför allt: låt eleverna vara med och skriva den.

    • Michael Karlsson said, on 03 februari 2010 at 15:24

      Tack för kommentaren!

      Angående kommentarfunktionen och inloggning så är det inte något jag råder över.

      Varför den är välbehövlig och vem som säger det? Ja att det är jag som säger det borde väl vara tämligen uppenbart. Anledningen till att den är välbehövlig är att det inte finns någon vetenskapligt grundad litteratur på svenska som går igenom vad nätjournalistiken är och inte är, gör och inte gör. Däremot finns det många som har åsikter i ämnet.

      Om boken ger något återstår att se – kanske räcker det med att befinna sig mitt i utvecklingen för att överblicka och förstå den. Själv har jag inte den talangen så jag har fått ägnat mig åt att forska om det i flera år istället för att få en någorlunda god uppfattning om utvecklingen.

      Wiki låter som en god idé, finns ingen svensk och den engelska verkar klart begränsad. Kanske något för de kunniga studenterna att bidra till?

      • Jardenberg said, on 03 februari 2010 at 15:42

        1. Det är väl klart att du kan råda över hur du vill att din text ska publiceras och kommenteras?

        2. Ja, jo, men du fick det att låta som en sanning i texten ovan, att den var välbehövlig. Frågan är fortfarande varför den är välbehövlig. Att du anser att det behövs en vetenskapligt grundad litteratur på svenska svarar ju fortfarande inte på frågan: ”varför?”

        3. Ska den söka eliminera det faktum att folk har ”åsikter i ämnet” så blir jag än mer skeptisk😉

        4. Angående flera år av forskning vs det som händer just nu och imorgon – så måste värdet av det mätas mot syftet med publikationen.

        5. När det gäller ditt svar på wiki-förslaget så förstår jag verkligen inte alls vad du menar? Utveckla hemskt gärna, det känns som jag skulle kunna hjälpa dig framåt på den punkten. Kan jag alltså tolka dig som att du är beredd att överge boken som publiceringsform om du bara får hjälp med verktyget?

    • Michael Karlsson said, on 03 februari 2010 at 15:56

      1. Jag har klickat i inställningarna i WordPress för att kommentarer skall tillåtas. Längre än så sträcker sig inte min makt just här (däremot hade texten kunnat publiceras på ett annat ställe, om jag hade något).

      2/3. Vetenskapen kan ta fram detaljer och sätta olika braskande idéer i perspektiv. Exempelvis huruvida användarna producerar nyheter åt nyhetssajter. Ja det gör de. Men bara under vissa specifika omständigheter. Dessa specifika omständigheter varierar över tid vilket kan illustereras om man studerar dem över tid.

      Det är mycket snack om transparens. Men undersöker man det närmare ser man att transparensen inte har genomförts på ett omfattande sätt.

      4. Ja men eftersom boken handlar om evolutionen av nätnyheter så pekar den ut en framtida utveckling mot bakgrund av hur utvecklingen har sett ut hittills. Med andra ord blir det en välgrundad spekulation.

      5. De som vill får gärna köra igång med en Wiki (jag står under avtal och Wikipubliceringar ”gills” inte i akademin, så nej tack för egen del). Efter att ha kollat på hur det sett på svenska och engelska wiki så verkar det vara trögt. Utifrån rationaliteten ditt resonemang, studenter kan redan det jag skriver om, borde en logisk konsekvens vara att de kan göra den själva😉.

      • Jardenberg said, on 03 februari 2010 at 16:17

        1. du vet hur enkelt det är att sätta upp en blogg, antar jag? Det är väl ingen idag som behöver sakna en egen miljö för att publicera det man vill – hur man vill?

        2/3/4 Clay Shirky har lite idéer om det där med värdet av att lära från historien (we have to unlearn…). Jag är inte helt övertygad om att vi i alla lägen är betjänta av att använda erfarenheten för att dra kurvorna framåt. I en del fall ja, och av akademiska skäl ja. Men i tillämpning är jag inte alls säker.

        5. En wiki sätter man upp själv så, och de blir vad man gör dem till, så vad du menar med trögt på engelska och svenska wikis är fortfarande en gåta för mig.

        6. Vad som gills av akademin eller inte kan väl inte spela roll om resultat är till för studenterna – det var ju där det var välbehövligt.

        7. Hur har ditt datainsamlande under fem år finansierats och varför ligger det, i transparensen namn, inte ute redan? http://en.wikipedia.org/wiki/Open_Data
        Igen, om du ställer upp med materialet så sätter jag upp wikin. För studenternas bästa.

    • Michael Karlsson said, on 04 februari 2010 at 10:19

      Datainsamlandet och bearbetningen av materialet har finansierats av (om mitt minne stämmer):
      Mittuniversitetet, Lunds universitet, Karlstads universitet, Wahlgrenska stiftelsen, Krisberedskapsmyndigheten/Myndigheten för samhällsberedskap samt en icke föraktlig del fritidsforskning.

      Alla forskningsresultat har redovisats enligt de krav respektive finansiär ställer. Merparten av min forskning finns tillgänglig på nätet och kan begagnas till att skapa Wikis eller användas på andra sätt för den som så behagar. Annan forskning finns publicerad i vetenskapliga tidskrifter eller i böcker som universitetsbiblioteken erbjuder studenterna kostnadsfritt.

  4. Torbjörn von Krogh said, on 03 februari 2010 at 13:30

    En kommentar har inkommit via epost, den går ut på att Göteborgs universitets SOM-mätningar innehåller många matnyttiga uppgifter om konsumtionen av nätnyheter.


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: