mediestudier

Svårt mäta den goda journalist(et)iken

Posted in journalistik, källkritik, medieetik, medieforskning, mediekritik, sociala medier by David Finer on 05 november 2009

Sedan mitt tidigare inlägg kring kvalitet, oberoende och ansvar i medicinjournalistiken har diskussionen tagit bra fart. Med moderatorns goda minne publicerar jag därför denna min senaste kommentar som ett nytt inlägg och hoppas att intresserade hittar tillbaks till tidigare diskussionsinlägg.

Alltså: Håller helt med TK om att andra gruppers kvalitetskrav på journalistiken är vitaliserande för diskussionen och demokratin. Internets revolutionerande potential för mediekritik har vi väl bara sett början på. Men när granskningen som i Media Doctors fall resulterar i vetenskapliga publikationer , framstår de lätt som ett objektivt sätt att kort och gott betygsätta  den medicinska journalistiken. En förment sanning utan diskussion om relevansen. Att granskningen byggde på subjektivt formulerade kriterier faller bort, när statistikens p-värden förföriskt blinkar ”signifikans”! Men vad var det man mätte egentligen?

AL:s kommentar om en mänsklig etik får mig att tänka på Susanne Wigorts Yngvessons avhandling om ”den moraliska journalisten”, att uppmuntra journalister att hålla sina egna existientella och etiska principer levande i yrket snarare än försöka följa en journalistetik som bygger på rigida riktlinjer som inte tar hänsyn till olika situationers komplexitet. Nu pratade jag om god journalistik, inte god etik, vilket delvis är en annan diskussion. Måste den goda journalistiken alltid vara etisk exempelvis (dolda mikrofoner, wallraffande, mm), eller föralldel den etiska vara god? Knappast. Troligen är de delmängder av varandra, dock inte synonyma.

3 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Torbjörn von Krogh said, on 05 november 2009 at 16:57

    Det är mycket möjligt att jag tolkat in för mycket. Vad jag syftar på är att du skrev att det är ”principiellt problematiskt” att ”parter utanför journalistiken” ställer upp kvalitetskriterier –
    ”…i synnerhet innan vi själva definierat begreppet…”.
    Men det verkar ju som om du redan är i färd med att göra en hel del av det jag efterlyste i dialog med Media Doctor. Utmärkt!
    Fast orden ”vi själva” blir inte mindre intressanta av ditt senaste inlägg. Är det vi själva medicinjournalister, vi själva medieforskare eller vi själva Nordic Media Doctor du syftar på?

  2. David Finer said, on 05 november 2009 at 15:40

    Jag tycker du övertolkar mig lite. Jag har aldrig sagt att MD borde sluta granska medicinjournalistiken, och jag har varit slarvig om jag gett det intrycket. Däremot att de lite oförtjänt helt får dominera den globala kvalitetsdiskussionen kring just hälsojournalistiken (ett lite bredare begrepp än medicinjournalistik). Man har ju redan hunnit analyserat över 2500 artiklar i tre länder, och Amanda Wilson doktorerar på materialet inom några månader. Jag ser initiativet som innovativt och intressant och har faktiskt varit en ivrig förespråkare för att etablera MD i Sverige eller Norden, fast helst i modifierad form, där jag alltså ser det som en utmaning för aktiva journalister och andra bedömare att ifrågasätta och gärna föreslå alternativa rankningskriterier och synsätt. Men du har förstås rätt i att MD kan utvecklas. Det har redan vad jag förstår skett modifieringar i flera steg av de olika kvalitetskriterierna (det finns olika uppsättningar för bedömning av nyheter om t ex läkemedel, komplementär- och alternativamedicin, diagnostiska test, o s v), och i de kontakter jag haft med grundarna David Henry och Amanda Wilson har man varit mycket tillmötesgående och öppen till diskussioner om att både bidra med stöd för att starta en svensk systersajt och utveckla kvalitetskriterierna. Jag har faktiskt köpt domännamnet mediadoktor.se för säkerhets skull. Men hittills har ingen organisation eller myndighet nappat på idén, som ju självklart innebär en uthållig ekonomisk satsning, om också på ganska blygsam nivå.

  3. Torbjörn von Krogh said, on 05 november 2009 at 15:01

    I och med din exemplifiering i senaste inlägget, David, så blir det ännu tydligare vad vi diskuterar.
    Ditt exempel handlar om en artikel skriven av hälsoforskare i en vetenskaplig publikation om kliniska tester. Deras resultat bör kunna ifrågasättas av andra forskare, till exempel medieforskare, utifrån de parametrar du förtjänstfullt tar upp. Då kan det bli en skärpniing av definitioner och analysenheter och därmed också en diskussion om relevansen av det som mäts.
    Exemplet kan också tjäna som inspiration för medicinjournalister att tydligt deklarera vilka kriterier de anser bör användas när man diskuterar hälsorapporteringens kvalitet.
    Är inte båda dessa vägar mer konstruktiva än att säga att Media Doctor bör upphöra med sin verksamhet? Media Doctor kanske också kan utvecklas?


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: