mediestudier

Existens om minaretförbud

Posted in journalistik, källkritik, mediekritik, nyhetsvärdering, sociala medier by Arash Mokhtari on 30 november 2009

Som gammal Människor och tro-reporter och som mediegranskare tycker jag att det finns något extra intressant som uppstår i journalistik om religioner/religiösa.

I går blev det klart att Schweiz inte längre tillåter att minareter byggs. Förbudsförslaget och allt det som låg bakom handlade torsdagens Existens om.

I programmet säger Schweiziska folkpartiets Ulrich Schlüer:
”Minareter är ett vapen, vi brukar tala om bajonett, vapen har med politiska mål att göra”.

Existens har tidigare gjort bra program där man problematiserar varför vi ser problem med vissa religioner men inte med andra. Till exempel frågade man sig varför vissa svenska politiker, med Lars Lejonborg i spetsen, ansåg att vi behövde imamer som skaffat sin religiösa utbildning i Sverige, medan det kravet inte ställdes på katolska präster.

Även i det här programmet försökte redaktionen att ifrågasätta varför man ska göra skillnad på folk och folk, men lyckades inte helt att synliggöra diskrimineringen i det schweiziska förslaget.

Schlüer talade om ”besökare” och ”utlänningar” som måste anpassas sig för att bo i Schweiz och sa att ”minareter hör inte hemma i vårt land och i vår tradition av oberoende och personlig frihet.”

Frågan om vad som händer med infödda muslimer ställdes aldrig. Inte heller hur lång tid det skulle krävas för att islam och kristendomen skulle få vara lika stora delar av Schweiz religiösa identitet.

Programledaren Eva Renström försöker jämföra minareter med kyrkotorn när hon intervjuar Ulrich Schlüer, men får som motfråga: ”Har du någonsin hört ett politiskt budskap från ett kyrkotorn?”

Hon kunde ha frågat honom: ”Har du hört det från en minaret?”

Om det är politiska budskap som Ulrich Schlüer och co vill förhindra vore det bättre med ett förbud på användandet av internet, för det är inte i minareter där politiska budskap sprids.

Annonser
Tagged with: , ,

Kommentarer inaktiverade för Existens om minaretförbud

Prisvärt socialreportage efterlyses

Posted in journalistik, mediehistoria by Torbjörn von Krogh on 26 november 2009

Denna torsdagkväll har stora priser delats ut till förtjänstfulla journalister. Innovativt utrikes twitter, envis konsumentjournalistik, tv-gestaltning och tungt gräv om lätta dun har belönats.

Ami Lönnroth påminner om att det finns en annan viktig genre som sedan några år uppmärksammas med två priser varje år; socialreportaget. Nu är det dags att nominera bidrag till 2010 års Wendelapris för bästa socialreportage.

Priset är instiftat till minne av Wendela Hebbe på Aftonbladet, hon var Sveriges första kontraktsanställda kvinnliga journalist och introducerade socialreportaget i dagspressen för mer än 150 år sedan.

Kommentarer inaktiverade för Prisvärt socialreportage efterlyses

Rapporteras det för mycket om svininfluensan?

Posted in journalistik, nyhetsvärdering, medieutveckling by Torbjörn von Krogh on 26 november 2009

På Journalistseminariet i Karlstad i veckan (se föregående text) redovisade Larsåke Larsson färska siffror om den svenska bevakningen av svininfluensan. Larsson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.

Sedan utbrottet av svininfluensan registrerades i Mexiko för sju månader sedan har han uppmätt sammanlagt 11000 träffar i databaserna Presstext och Mediearkivet (en träff kan vara en artikel, en notis, en förstasidespuff eller liknande). Som jämförelse angav Larsåke Larsson att bank/finanskrisen under 2009 ger sammanlagt 6800 träffar. Vanlig influensa ger ca 1000 träffar/år under perioden 2005-2008.

Larsson ville inte slå fast att svininfluensan fått för stor uppmärksamhet i medierna. Men han ansåg att bevakningen var ”enorm” och att mängden i förhållande till bevakningen av finanskrisen var ”intressant”.

I den avslutande debatten invände journalisten/forskaren/bloggaren David Finer att han i det stora hela inte kunnat se några brister i rapporteringen  (med undantag för tisdagens kvällstidningslöpsedel om en kändis som hostar blod). När WHO går ut med pandemi av högsta graden och Sverige beställer 18 miljoner doser av vaccinet så handlar det om stora nyheter argumenterade Finer.

Kommentarer inaktiverade för Rapporteras det för mycket om svininfluensan?

Forskare vill förhandsgranska journalistiken

Posted in journalistik, källkritik, medieforskning, nyhetsvärdering, Uncategorized by Torbjörn von Krogh on 26 november 2009

Anna Larsson, prisad medicinreporter på Ekot och doktorand i medicinsk vetenskap på Karolinska Institutet, redovisade några resultat från pågående forskning på Karlstads universitets och Anderstiftelsens Journalistseminarium i veckan (hela programmet här).

Arbetet går ut på att undersöka vad vi (allmänheten) får veta om hälsa och medicin i nyhetsmedierna – och varför. Vilka strukturella faktorer påverkar medicinjournalistiken?

I upplägget ingår studier av betingelserna för journalister, forskare/experter och lobbyister. En studie angående journalisters uppfattningar är redan publicerad. Enligt Anna Larssons sammanfattning i Karlstad menar journalisterna att de största problemen handlar om brist på tid, medieutrymme och kunskap. Dessutom är det svårt att hitta oberoende och begripliga forskare att intervjua. Journalisters förslag till lösningar går ut på att utbilda redaktörerna (som bestämmer över tid och medieutrymme) mera och att skapa resurser på nätet med bakgrundsinformation.

Forskarstudien är inte publicerad ännu. Forskarna/experterna menar att problemen bland annat gäller rubriker, som kan sättas av personer som är ännu mindre insatta än reportrarna som intervjuat dem. Kunskapsnivån hos journalister är ofta alldeles för låg. Kommersiellt tänkande i medierna ger artiklar och inslag en sensationell inriktning. Forskarnas förslag till lösningar går ut på medieträning av forskare och att forskare/experter granskar artiklar och inslag före publicering.

En studie av pr-material med medicinsk anknytning som skickats till tre redaktioner under två veckor är under bearbetning. Universitet, myndigheter och patientorganisationer tillhör de flitigaste avsändarna.

Lobbyisterna blir skickligare och skickligare enligt Anna Larsson. Hennes slutsats var att utbildade och erfarna grindvakter på redaktionerna behövs mer än någonsin.

Kommentarer inaktiverade för Forskare vill förhandsgranska journalistiken

Svar från SR:s Studio Ett om ”Slöjan, slöjan, slöjan”

Posted in journalistik, mediekritik, nyhetsvärdering by Torbjörn von Krogh on 17 november 2009

För ett par veckor sedan undrade Arash Mokhtari här på bloggen över valet av bild på kvinnor i slöja. Exemplet gällde Studio Ett i Sveriges Radios P1. Hans fråga skickades vidare till Studio Ett, men något svar kom inte. Då engagerades radions egen avdelning för lyssnarkontakt som hade större framgång.

Här är den ursprungliga frågan:

Varför är det så att redaktörer – här är ett exempel från Sveriges Radio – alltid väljer att bildsätta artiklar om islamofobi eller diskriminering mot muslimska kvinnor genom att välja den mest ovanliga formen av slöjan?

Majoriteten av Sveriges muslimska kvinnor ser definitivt inte ut som kvinnorna på bilden, men måste hela tiden representeras av dem bildmässigt.

Och här är svaret från  Thomas Björkman – chef på Studio Ett:

Jag har läst frågan som finns på bloggen och kan delvis hålla med om kritiken. Just den bilden som finns som exempel på bloggen har i och för sig en person som sköter SR:s förstasida på webben lagt ut, men vi hade samma dag en liknande bild på Studio Etts egen hemsida som vi sköter.

Kan som sagt inte annat än delvis hålla med om kritiken att som bild för att illustrera just ”slöjan” som begrepp är den inte särskilt representativ utan snarare lite ”stigmatiserande”.

Och andra sidan kan man nyansera bilden lite genom att tänka att eftersom diskussionen handlade om att vissa kvinnor undviker vissa områden i Malmö för att slippa glåpord, så kanske det är just kvinnor som har en beslöjning av den typ som finns på bilden som känner sig särskilt utsatta och inte de med en tunn sjal över håret.

THOMAS BJÖRKMAN

chef Studio Ett

Några tips en söndag i november

Posted in journalistik, källkritik, medieforskning, medieutbildning, medieutveckling, nyhetsvärdering by Torbjörn von Krogh on 15 november 2009

• Institutet för Mediestudier, Sim(o), har belönat Anna-Maria Havskogens uppsats om medieträning av politiker. Nästa år, valåret 2010, kommer Sim(o) att arrangera ett seminarium om medieträningens olika aspekter med utgångspunkt i uppsatsen. Men den som vill höra författaren resonera kring ”scenpolitik och scenjournalistik” redan nu kan lyssna på Åke Petterssons program Publicerat.

• I förra veckan var den brittiske journalisten Charlie Beckett på besök i Stockholm. Han är föreståndare för tankesmedjan POLIS vid London School of Economics och var inbjuden som huvudtalare av Journalistfonden för vidareutbildning som firade sina 40 år (jag var moderator för ett framåtblickande seminarium). Läs Charlies funderingar om mediesituationen i Sverige här; vad klagar ni på undrar han.

Väckarklocka eller smittspridare? När forskning och statistik blir journalistik. Detta är den långa rubriken på ett intressant seminarium på Karlstads universitet om tio dagar. Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning bjuder in till en dag med föreläsningar av bland andra Allan Gut, Larsåke Larsson, Anna Larsson och David Finer.

Kommentarer inaktiverade för Några tips en söndag i november

Quick Response – framtidens journalister?

Posted in journalistik by Arash Mokhtari on 14 november 2009

Som enda officiella representant för Quick Response för tillfället vore det tjänstefel att inte konstatera det här:

Tre namn med Quick Response-anknytning nämndes i Medievärldens framtidsspaning.

Förutom den stora äran att själv vara utvald till en av framtidens medieprofiler,  valde Medievärldens redaktion också ut Kinga Sandén, tidigare reporter på Quick Response och numera reporter och utrikesredaktör på Sydsvenskan. Grattis till Kinga också för nomineringen till Stora Journalistpriset.

Petter Beckman, ansvarig utgivare på tidningen Södra sidan, som också valts ut av Medievärlden framtidsspanar själv och väljer då att hålla koll på Josef el Mahdi, tidigare reporter på Quick Response och numera reporter och nyhetschef på Svenska dagbladet.

Fantastiskt roligt!

Tagged with:

Kommentarer inaktiverade för Quick Response – framtidens journalister?

Utslitna ordlistan

Posted in journalistik, Uncategorized by Lars Ilshammar on 12 november 2009

 

Varje år publicerar språkrådet en lista på nya ord och fraser i svenska språket. Bland innovationer på 2008 års nyordslista fanns bl.a. bloggbävning, finanssmälta och kalsongbadare. Gott så. Ett språk behöver ständigt tillflöde av nyord för att hålla sig vitalt.

Men jag undrar om det inte har blivit dags att göra med orden som med bokhyllan när biblioteket börjar svämma över: en bok in, en annan bok ut. I samma takt som nya fräscha ord berikar språket så blir ju andra sönderexploaterade eller gamla och odugliga. Dags att fasa ut!

Ord som riskerar att bli utslitna och därför behöver pensioneras eller i alla fall ta igen sig en stund och behandlas med särskild varsamhet för att återfå självkänslan bör helt enkelt få sin egen lista – den utslitna ordlistan. Här är några heta kandidater till 2009 års upplaga:

  • Kaxig. Bör man förstås vara.
  • Attityd. Ska man ha om man vill vinna Idol.
  • Lyxig. Är även den sunkigaste krog som en politiker råkar besöka.
  • Unik. Gäller om samtliga bostäder till salu t.ex.
  • Högteknologisk. Brukar betyda ovanligt dyr.
  • Smart, klimatsmart. Allt annat är otänkbart i kunskapssamhället.
  • Entreprenörskap. Samhällets nya överideologi.

Och så har vi förstås hela det feta ordstimmet från platsannonsernas värld, det som gör en människa anställningsbar: förändringsbenägen, flexibel, kreativ, passionerad… Fyll gärna på utslitna ordlistan själv!

 

”Förorten”= bristen på normen och ”svenskhet”

Posted in journalistik, mediernas ansvarighet, nyhetsvärdering by Arash Mokhtari on 11 november 2009

Det kanske kan låta konstigt att sätta vapen i händerna på struliga tonårskillar, men i ett lyckat försök har ett jaktlag tagit sig an unga invandrare från förorten och förvandlat dem till ansvarsfulla och laglydiga jägare”.

Så påar nyhetsankaret Helena Berg ett inslag med rubriken ”Jakt hjälp för struliga tonårskillar” som sändes söndagen den 25 oktober.

Tittaren hamnar i skymningen i en av Sveriges ”förorten”, oklart vilken. Det är blått och stämningen som förmedlas är att här är det farligt. De unga killar som syns bär antingen luva eller har anonymiserats genom bildutsnittet – deras huvuden är avkapade.

”Ja, vi var ju tre trettonåringar som hängde mycket i centrum och ja, det fanns ju mycket droger och kriminalitet runt omkring oss och det var väldigt nära på att vi skulle dras in i det hela… Höll på med väldigt mycket bus”, säger den 13-åriga intervjupersonen, som står helt ensam och röker.

Reportern Ulf Mattmar fortsätter:

”Trettonåringarna brydde sig knappast om att det fanns milsvida skogar bara några kilometer bortom höghusen och tanken på att de själva en dag bege sig dit för att jaga rådjur hade varit mer än absurd. Men så blev det.”

Tittaren får se hur den 13-åriga intervjupersonen förflyttas från den blåa och farliga ”förorten” till den gröna, lugna och ickefarliga skogen där han sitter med ett gevär. Alltså: han är farlig när han röker en cigarett i ”förorten” men ofarlig när han sitter i skogen med ett gevär.

Lite senare i inslag fortsätter Ulf Mattmar:

”I Sverige kan jakt uppfattas som en ganska sluten värld, förbehållen svenskarna, men här i Botkyrkas skogar ser det annorlunda ut. Under de mossgröna kläderna hittar vi kurder, turkar, slovaker, assyrier, finnar, serber och så vidare. Och kanske var det därför det här jaktlaget vågade att ta sig an tre struliga tonåringar från Alby centrum.”

Inslaget fortsätter därefter med att jaktledaren säger:

”Och man ska inte döma ut en hund efter första släppet i skogen och du ska inte döma ut sådana här grabbar efter första gången du har träffat dem.”

Ulf Mattmar: ”Hur har de blivit då fem år senare?”

Jaktledaren: ”Ja… kan väl summera det på ett sätt: förbannat bra.”

Längre in i inslaget kommer reportern Ulf Mattmar tillbaka och konstaterar:

“Att jakt- och skogsliv kan vara ett bra sätt att få unga invandrare att lämna förorternas betongtorg var något också Jägarförbundet tänkte på när de bestämde sig för att bussa ut unga nyanlända tonåringar i skogen”.Förorten

Varför det skulle vara ett problem att ”unga invandrare” är i ”förorternas betongtorg” framgår inte.

Forskare har länge talat om hur mediefenomenet ”förorten” faller väl in i ”vi och dom”-tänkandet som präglar journalistik om grupper som på olika sätt bryter mot samhällets normer. Tanken är alltså att svensk journalistik drivs av en tanke om att alla (mest ”invandraren”) vill bort från ”förorten”, bort från ”dom” och in till innerstaden, eller åtminstone en ”finare” förort (i journalistik vanligtvis nämnd vid namn, exempelvis Bromma, och inte ”förort”).

Det här inslaget är för mig ett tydligt exempel på hur journalister bygger upp motsatsförhållande mellan ”förorten”/”invandraren” och ”naturen”/”svensken” och det är mer än uppenbart att ”förorten” egentligen är en omskrivning för ”avsaknaden av ”svenskhet””.

(Till höger en illustration ur Quick Response-boken Nyheter, makt, integration (2009) som visar orden som förknippas med ”förorten”. Det är obehagligt många ord som Rapport-inslaget lyckats pricka in.)

Läsarna som medproducenter av nyheter

Posted in journalistik, medieforskning, sociala medier by Michael Karlsson on 10 november 2009

Under en längre tid har jag forskat kring utvecklingen av användarnas roll på nyhetssajter. Forskningen visar (illustrerad bland annat i det kommande numret av Medievärlden) tydligt att användarna gått från att vara helt  utanför sajterna så sent som för bara några år sedan till att kommentera redan färdigproducerat material och under de senaste åren mer och mer vara med i sjävla produktionen av nyheter.

Därför är det extra intressant att se hur nyhetschefen Kristian Lindquist på Svd.se aktivt går ut och efterlyser läsarnas hjälp för att granska biståndsprojekt i realtid. Det här är ett exempel på hur traditionella medieföretag anpassar sig och utnyttjar de möjligheter nätet innebär. Läsarreaktionerna är positiva och förändringen lär inte stanna vid detta.