mediestudier

Från Dagspresskollegium till Mediekollegium?

Posted in journalistik, medieforskning, medieutveckling, Uncategorized by Torbjörn von Krogh on 30 september 2009

Tidningsledare (medieledare) som inte vill se Tidningsutgivarnas (Medieutgivarnas?) stöd till Dagspresskollegiets forskning halveras nästa år skriver ett kampanjinlägg på Medievärldens (f d Pressens Tidning) hemsida.

Dagspresskollegiet vid Göteborgs universitet bör omvandlas till Mediekollegiet, anser de. Forskningen bör utvecklas, inte avvecklas.

Frågan tas upp i Tidningsutgivarnas styrelse nästa gång redan på fredag innevarande vecka.

Kommentarer inaktiverade för Från Dagspresskollegium till Mediekollegium?

Nappar Anna Serner på Agneta Lindblom Hulthéns förslag?

Posted in journalistik, medieetik, mediernas ansvarighet, medieutveckling by Torbjörn von Krogh on 28 september 2009

På Bokmässan antydde Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén att om inte berget kommer till Muhammed, så får Muhammed pallra sig ut på en vandring mot höglänta trakter. Det handlar om kravet på den breda parlamentariska medieutredning som förbundet länge förfäktat, men nu lagt i malpåse.

I stället föreslås en så kallad skuggutredning om journalistikens betydelse för demokratin. I en kolumn i dag argumenterar Agneta Lindblom Hulthén för ”en utredning som vågar problematisera och intellektualisera och som varken hukar för kvartalsbokslutsattacker eller uppblossande opinioner”.

Frågorna gäller bland annat problem rörande journalistikens finansiering, ägarkoncentration, textreklam, nätcensur och medieetik. Journalistbasen undrar exempelvis hur det ska gå för ”det självsanerande etiska systemet som fyller hundra år 2016, men som kanske inte överlever till dess”.

Agneta L H vill ha ett brett samarbete och skickar en invit till ”demokratiskt sinnade kamrater” som ”intresserar sig för mediernas makt och ansvar”. Den främste adressaten är troligen Tidningsutgivarna (något som skulle varit ogörligt bara för några år sedan).

Utgivarnas vd Anna Serner besökte också böckernas Göteborg. I ett blogginlägg inför mässan berättade hon att hon ”ska i vart fall hänga runt Journalistförbundets monter, B07:60, som uppmärksammar Dawit Isaak”.

Och i ett senare inlägg beskriver Anna Serner sig på ett sätt som nästan doftar utredningsdirektiv: vi som ”vill skapa opinion runt demokratiska frågor som yttrandefrihet, mediers roll och förutsättningar i samhället”.

Varför inte pröva en öppen utredning i så fall? Genomlyst och diskuterad av alla intresserade på nätet. Det skulle säkert bidra till en framtidsinriktad genomgång.

Kommentarer inaktiverade för Nappar Anna Serner på Agneta Lindblom Hulthéns förslag?

Janne Josefsson ‘medietränarnas brunnsgubbe’

Posted in journalistik, källkritik, medieetik, mediekritik, medieutbildning, nyhetsvärdering, Uncategorized by Torbjörn von Krogh on 26 september 2009

Spridda repliker med medieanknytning från Bokmässans seminarier och monteraktiviteter:

Björn Häger myntade en ny liknelse i en debatt med pr-konsulten Paul Ronge om dennes färska bok ”När Janne Josefsson ringer – så klarar du pressen”. För att hindra små barn att närma sig den farliga brunnen uppfinner föräldrar en extra skrämmande dimension; de säger att det bor en läskig brunnsgubbe i brunnen. På samma sätt menar Björn Häger att medietränarna skrämmer makthavarna med Janne Josefsson, han blir deras brunnsgubbe.

Paul Ronge replikerade att hans kunder upplever hotet från Uppdrag granskning och Janne Josefsson som reellt. TV-jägarna är ute efter byten att nedlägga, de vill ha svett på överläppen och ångest i blicken. Fast Ronge erkände samtidigt att Sverige – och inte minst han själv – vore fattigare utan Janne Josefsson.

***

Janne Josefsson själv deltog i ett samtal om hot mot förtroendevalda. Har han inte själv ett delansvar för ett råare klimat genom sin aggressiva attityd var en frågeställning.

Genom ett temperamentsfullt inlägg vände han helt frågan till att handla om politikernas ansvar för ett samhälle med segregation, ungdomsarbetslöshet och social vanskötsel (fallet Louise i Vetlanda).

Förre justitieministern Thomas Bodström bedyrade att ingen politiker har något emot seriösa granskningar, tvärtom de välkomnas. Det är upphetsade övertoner och rena lögner i medierna han vänder sig mot.

Janne Josefsson svarade att retorik är en sak, praktik en annan. Ett exempel är konsekvenserna i Södertälje för den anställde som avslöjade sjukhuspersonalens rasistiska yttranden.

***

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén berättade i en öppen monterintervju att förbundet ändrat sin inställning till att låta PO/PON bedöma även journalisters arbetsmetoder (alltså inte enbart som nu det som publicerats). Journalistförbundet kan likväl behålla sin yrkesetiska nämnd för att hantera medlemsärenden. Detta kan underlätta en omvandling av PO/PON till en Mediernas ombudsman / Mediernas opinionsnämnd med vidare arbetsområde.

Kommentarer inaktiverade för Janne Josefsson ‘medietränarnas brunnsgubbe’

Journalister som narcissister

Posted in journalistik, medieutveckling, Uncategorized by Torbjörn von Krogh on 25 september 2009

Det svåraste problemet med dagens journalistik är att så många journalister blivit narcissister och placerar sig själva framför det som ska rapporteras.

Denna tes drevs av Utbildningsradions nye vd Erik Fichtelius i en paneldebatt på Bokmässan i Göteborg under torsdageftermiddagen. Debatten hade rubriken ”Kunskap åt folket – men hur?” och anordnades av Utbildningsradion, Vetenskapsrådet och Nationalencyclopedin.

SACO:s samhällspolitiske chef Gunnar Wetterberg invände att samtliga journalister ännu inte drabbats av denna åkomma och att det faktiskt går att intressera dem för viktiga samhällsproblem om man serverar dem som bra berättelser,  goda historier.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson framhöll att det numera går att fördjupa berättelserna på nätet. I en färsk serie med partiledarna innehöll varje del cirka 9000 tecken i papperstidningen och 70 000 tecken på Expressens sajt.

Gunnar Wetterberg invände att det är först efter ett par hundratusen tecken som ett verk blir riktigt originellt, fördjupande och nyansrikt.

Min bok med Göran Persson var på tre miljoner tecken, meddelade Erik Fichtelius. Och tillade att Gunnar Wetterbergs bok om Axel Oxenstierna nog var ännu längre.

Malin Sandström, doktorand och bloggare, lyckades i betydligt kortare format förmedla att kunskap kan vara både nyttig och underhållande. Och Gunilla Hammar-Säfström, en av lärarna i tv-projektet ‘Klass 9A’, berättade att i början av terminen kom eleverna ofta flera timmar för sent till skolan. I november ville de inte gå hem när den egentliga skoldagen var slut.

Kommentarer inaktiverade för Journalister som narcissister

SVT och GP vill granska lobbyister i Bryssel…

Posted in journalistik, medieföretag, mediekritik, nyhetsvärdering by Torbjörn von Krogh on 24 september 2009

Publicistklubben Väst inbjöd traditionsenligt till mediedebatt på onsdagkvällen som inledning till Pressnatta, upptakten till Bokmässan i Göteborg. Ämnet var svenska mediers EU-bevakning.

Statsvetaren Ulf Bjereld ansåg att den svenska EU-bevakningen kan liknas vid en gedigen men tråkig hejaklack. Parlamentsledamoten Carl Schlyter (MP) fann att något lite fler frågor granskades i rätt tid före beslut i Bryssel till skillnad för några år sedan när de granskades först vid den svenska implementeringen, men att mycket återstår.ETC:s Johan Ehrenberg ville inte ha rapportering om ”EU” utan om konkreta sakfrågor och livsvillkor.

Aktuellts Eva Landahl och Göteborgs-Postens Cecilia Krönlein vittnade om höga kostnader för Bryssel-bevakare och om betydelsen av att ha f d EU-korrar på redaktionen som driver på bevakningen ”som illrar”.

Carl Schlyter inflikade att om medierna har svårt att få pengarna att räcka för att ha folk i Bryssel så gäller det inte den stora kemikoncernen BASF. De har 200 människor på plats och ”de påverkar allt”.

Landahl och Krönlein intygade båda att de skulle vilja satsa mer på att granska lobbyverksamheten inom EU.

Kommentarer inaktiverade för SVT och GP vill granska lobbyister i Bryssel…

Yttrandefrihet och mänskliga rättigheter 3

Posted in journalistik, medieutveckling, pressfrihet by Torbjörn von Krogh on 21 september 2009

Ett annat sätt att närma sig området och få hjälp med sortering av argumenten är att läsa en tunn men innehållsrik bok som kom i början av sommaren. Den heter Freedom of Speech Abridged? Cultural, Legal and Philosophical Challenges och har getts ut av Nordicom med de norska forskarna Anine Kierulf och Helge Rønning som redaktörer.

Här ger bland andra statsvetaren Ulf Petäjä vid Högskolan i Halmstad en filosofisk genomgång av yttrandefrihetens värde medan juristen Thomas Bull vid Uppsala universitet förklarar hur lagstiftningen är uppbyggd. Publicisten Arne Ruth, tidigare på Dagens Nyheter, går igenom striderna runt Salman Rushdies Satansverserna och noterar såväl fram- som motgångar. Men reser också frågan om någon skulle våga skriva och publicera något liknande idag.

Medieforskaren Helge Rønning vid Oslo universitet framhåller att mänskliga rättigheter attackeras från två helt olika håll: dels som uttryck för västlig kulturimperialism mot andra kulturer och dels som problematisk för hotad nationell säkerhet efter 11 september. En uttalad misstro mot yttrandefriheten som en grund för mänsklig utveckling är gemensam för båda positionerna.

Rönning menar att även om yttrandefriheten är historiskt betingad och erövrades i en särskild situation så har den vidare implikationer. Att ställa yttrandefrihet mot religionsfrihet leder fel; traditionella lagar mot blasfemi och hädelse skulle främst skydda kyrkan som auktoritet och institution och inte den religiösa känslan hos individen.

Helge Rönning avslutar: ”Freedom of expression is essential to exposing violations of the human rights of the powerless and oppressed”.

Kommentarer inaktiverade för Yttrandefrihet och mänskliga rättigheter 3

Yttrandefrihet och mänskliga rättigheter 2

Posted in journalistik, mediernas ansvarighet, medieutveckling, pressfrihet by Torbjörn von Krogh on 19 september 2009

Den globala informationsrevolutionen utgör en formidabel utmaning för alla människorättsförespråkare, sade dr Agnès Callamard på sommarens medieforskarkonferens i Mexico City. En provokativ teckning i Nordeuropa kan snabbt spridas till jordens alla hörn.

– Är det så att yttrandefriheten tar slut vid någon punkt och sedan övergår i en kränkning av kulturella rättigheter?

Dr Callamard leder den brittiska yttrandefrihetsorganisationen Article 19. På konferensen presenterade hon ett konkret försök att överbrygga en hotande motsättning mellan yttrandefrihet och andra mänskliga rättigheter.

Ett tolvsidig dokument, som även finns på nätet, vid namn ’Camden-principerna för yttrandefrihet och jämlikhet’ uppmanar såväl regeringar/politiker som medier att vidta åtgärder.

– Det kan inte finnas jämlikhet utan yttrandefrihet, men inte heller reell yttrandefrihet utan jämlikhet, sade Agnès Callamard.

Det finns en negativ spänning mellan de båda begreppen som inte ska negligeras, men det finns också ett positivt samband som behöver förstärkas, ansåg hon i ett panelsamtal.

Bland rekommendationerna för massmedierna finns paragraf 6.1 som begär att medierna söker

”a multiplicity of sources and voices within different communities, rather than representing communities as monolithic blocs”

och paragraf 9.1 som begär att medierna

”play a role in combating discrimination and in promoting intercultural understanding”.

Tanken är inte att principerna ska regleras i lag, utan anammas av mediernas egen självreglering.

Camden-principerna har diskuterats och utarbetats av ett 20-tal personer, däribland jurister och aktivister från Article 19, Internationella journalistfederationens generalsekreterare Aidan White, FN:s rapportör om yttrandefrihetsfrågor Frank La Rue Lewy och FN:s rapportör om rasism och främlingsfientlighet Githu Muigai.

Yttrandefrihet och mänskliga rättigheter 1

Posted in journalistik, medieforskning, nyhetsvärdering, pressfrihet by Torbjörn von Krogh on 18 september 2009

Under sommaren höll den internationella medieforskarföreningen IAMCR sin årliga konferens. Platsen var Mexico City och temat ’Mänskliga rättigheter och kommunikation’. Här är några glimtar från diskussionerna.

Mexico Citys borgmästare Marcelo Ebrard invigningstalade. Han ifrågasatte om ett lands hela befolkning kan engagera sig i landets utveckling om bara hälften har tillräckligt med mat för dagen och många inte kan läsa. Omöjligt, menade han, nya arenor för offentlig information och debatt måste öppnas och grundläggande problem tacklas. Han hoppades att konferensen kunde bidra med idéer om hur detta skulle gå till.

I en av plenardebatterna underströk professor Raúl Trejo Delarbre att public service-medier saknas i Mexico och att koncentrationen är stark bland de privata medierna. Dessa medier ser människor mer som konsumenter än som medborgare och mobiliserar inte någon kraft för förändring ansåg han.

Unescos företrädare, dr Kwame Boafo, framhöll att Unesco under 25 år propagerat för public service-radio och-tv som en mekanism för att främja stadfästa mänskliga rättigheter (MR).

Professor Divina Frau-Meigs vid franska Sorbonne gjorde en åtskillnad mellan MR-principer och vardagsetik. Principerna finns i internationella överenskommelser och kodifieras i nationell lagstiftning. De verkar uppifrån och ner. Vardagsetiken kommer till uttryck i individernas egna handlingar, också inom medierna, och verkar nerifrån och upp. Att rapportera om mänskliga rättigheter i medierna sänder signaler om viktiga värden.

FN-rapportören Frank La Rue Lewy betonade att yttrandefrihet både är en individuell och en kollektiv rättighet. Yttrandefriheten ska skydda såväl den enskilde journalisten (särskilt i Mexico, ett av världens farligaste länder för journalister) som göra det möjlighet för unga flickor att formulera egna och kritiska synpunkter i patriarkala samhällen.

Den brittiska redaktören Jo Glanville påminde om att statliga hänvisningar till nationell säkerhet efter 11 september urholkat mediernas frihet.

Den egyptiske forskaren Ibrahim Saleh varnade för en mjuk form av självcensur bland journalister i hela Mellanöstern så länge regimerna inte värnar de mänskliga rättigheterna. I ett paper (som inspirerade en artikel) beskriver han situationen för befolkningen som ”att leva i en lögn och dö i tysthet”.

Konferensen utmynnade inte i någon sammanfattande syntes, men en viss överblick kan skönjas med andra hjälpmedel. Fortsättning följer.

Kommentarer inaktiverade för Yttrandefrihet och mänskliga rättigheter 1

Normativ medieteori – mer spännande än det låter!

Posted in journalistik, medieföretag, mediehistoria, medieutveckling by Torbjörn von Krogh on 16 september 2009

I mer än tjugo år har ett gäng medieforskare med etikspecialisten Clifford Christians i spetsen funderat över journalistikens funktion i demokratiska länder. Plus vilken roll journalistiken bör ha.

På förra sommarens stora internationella forskarkonferens i Stockholm glunkades det om att en gemensam bok var i faggorna. Och på årets motsvarande samling i Mexico City bekräftades ryktet.

Under sommaren publicerades boken ”Normative Theories of the Media: Journalism in Democratic Societies” av Clifford Christians, Theodore Glasser, Denis McQuail, Kaarle Nordenstreng och Robert White. Förlaget är University of Illinois Press.

Samma förlag gav ut den klassiska ”Four Theories of the Press” för mer än 50 år sedan. Författarna gör en poäng av detta; deras bok är både en vederläggning och en uppföljning av klassikern. Men i stället för att definiera fyra ”teorier” (auktoritär, liberal, med socialt ansvar och marxistisk) så lyfter de fram fyra uppgifter för journalistiken och diskuterar hur de fungerar under fyra olika tidsperioder.

Uppgifterna är (med sina engelska benämningar) monitorial, facilitative, radical och collaborative. Och perioderna utmärks av olika överordnade värden/principer för samhällskommunikationen. En korporativ period 500 f Kr – 1500. En frihetlig period 1500-1800. En period som verkat för socialt ansvar 1800-1970. Och nuvarande period (från ca 1970) som allt mer betonar vikten av att så många medborgare som möjligt, inklusive olika minoriteter, har möjlighet att delta i och omfattas av information och kommunikation.

Boken är rik på reflexioner och ger upphov till många egna vid läsningen. Jag kommer säkert att återkomma till den i bloggen framöver.

Dela gärna med dig av dina läsefrukter från sommaren!


Kommentarer inaktiverade för Normativ medieteori – mer spännande än det låter!

Har Guillou blivit religiös?

Posted in journalistik, källkritik, mediekritik, Uncategorized by Torbjörn von Krogh on 15 september 2009

Publicistklubben debatterade i går kväll Aftonbladets publicering av Donald Bodströms artikel ”Våra söner plundras på sina organ”. Ett referat finns på PK:s hemsida.

Medieforskaren Ester Pollack har träffande beskrivit en del av den mediala självkritiken som rituell; ”de etiska debatterna tycks ha ungefär samma funktion som biktfadern har för katoliken: bekännelse, ånger och syndernas förlåtelse”. 

Men för denna publicering stämmer inte schemat, inte ännu i varje fall. Aftonbladet bekänner inga synder (möjligtvis att man inte publicerade mycket mer) ,visar ingen ånger och ber inte om förlåtelse. 

Kulturskribenterna från Sydsvenskan, Expressen och DN i panelen var starkt kritiska mot bristen på fakta och överflödet av insinuationer i artikeln. Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg, och framför allt Aftonbladets kolumnist Jan Guillou, försvarade artikeln med att även en bristfällig artikel kan vara bra om den har effekt, om den leder till att utredningar startas.

Kvällens moderator, PK-ordföranden och kulturjournalisten Ulrika Knutson, refererade till Jan Guillous tidigare skarpt formulerade kritik av faktafattiga kulturjournalister och häpnade över vad hon fann var en fullkomlig omsvängning. Kanske rentav en omvändelse?

Hennes sammanfattning gick nämligen på temat: när Jan blir gammal blir han religiös.

Kommentarer inaktiverade för Har Guillou blivit religiös?