mediestudier

Hans Roslings news/death ratio: Ny mediestandard, ny form av mediekritik?

Posted in journalistik, mediekritik, mediernas ansvarighet, nyhetsvärdering by David Finer on 12 maj 2009

Professor Hans Rosling har gjort ett uttalande om svininfluensan, tuberkulos och media, som väcker intressanta och viktiga frågor om medias ansvar. Det markerar nog ett historiskt trendbrott, i alla fall för kritiken av medicin- och vetenskapsjournalistiken, en ny form av ”instant” mediekritik via nätet, där Rosling använder sitt fenomenala pedagogiska grafiska verktyg och sin övertygande retorik för att illustrera och varna för ”hajpande” media.

I ett klipp på YouTube jämför Hans Rosling antalet nyhetsartiklar om svininfluensan resp. tuberkulos och antalet dödsfall i respektive sjukdom under samma tidsperiod via Googles nyhetstjänst. Han finner en gigantisk ”underrapporting” av TB-fallen.

Sådana jämförelser mellan sjukdomssiffror och medierapporter har förekommit tidigare, och resultatet blir alltid slående. Media speglar förvisso inte ”verkligheten” ett till ett, mycket långt därifrån. Media är – som många forskare påpekat – mindre att anse som en spegel av verkligheten än en narrspegel, som förvränger verkligheten på ett systematiskt, förutsägbart och forskningsbart sätt.

Frågan blir: ska ett-till ett-normen bli en ny mediestandard? Var hamnar vi då? Media har också andra roller än att direkt avspegla verkligheten, har aldrig gjort detta och kan definitionsmässigt inte göra detta (en vetenskapfilosofisk fråga, kanhända).

Med detta sagt finns det väldigt mycket att göra för att reformera media mot en kvalitativt bättre rapportering (men kvalitetsindikatorerna är inte självklara, för medicinjournalistiken definieras de hittills starkast av medicinska etablissemanget, jfr MediaDoctor, där det borde finnas utrymme för andra indikatorer). Det finns naturligtvis många orsaker till den diskrepans som Rosling sätter fokus på – svininfluensan ny, okänd, dess konsekvenser potentiellt ännu större än TB, i alla fall kortsiktigt, larmtrumman igång från alla smittskyddsexperter nationellt och internationellt – och visst är det lätt att vara efterklok nu, se, det blev ingen pandemi. Men det visste ingen för ett par veckor sedan.

Men naturligtvis är det upprörande att inte TB belyses mer. Liksom många andra stora sjukdomar med en social gradient, alltså som drabbar socialt och ekonomiskt utsatta oproportionerligt hårt. Bill och Melinda Gates och andra har f ö satsat mycket på att öka högkvalitativ journalistik kring hiv/aids, malaria, TB m m via journalistutbildning, stipendier, m m. Se http://www.globalhealthreporting.org/about.asp.

Frågan är: vilket ansvar har media? Den som begär en ett-till-ett-rapportering för fram en ny nyhetsnorm för medicin- och vetenskapsjournalistiken, som får oanade konsekvenser. Men initiativet är ett skickligt och viktigt sätt att sätta fokus på förbättringsutrymmet inom medicin- och vetenskapsjournalistiken.

Annonser

6 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. englund said, on 16 maj 2009 at 16:45

    Absolut tänkvärt. Men också förenklat. Svininfluensan får väl ändå anses ha (eller kunnat få) ett potentiellt mer osäkert förlopp, medan TB både är mer känd och kanske mer kontrollerbar (åtminstone teoretiskt). Det är graden av kontrollerbarhet – eller snarare ”okontrollerbarhet” – som gör skillnad här och som trots allt motiverar en viss slagsida i rapporteringen, tycker jag. Snarare än antalet skördade offer av respektive farsot.

  2. […] David Finer on 15 maj 2009 Jag skrev till professor Hans Rosling och fick svar på mitt tidigare inlägg nedan, där jag ifrågasatte konsekvenserna av hans termometermätning av medierelevans i […]

  3. David Finer said, on 14 maj 2009 at 13:39

    Jag frågade Hans Rosling varifrån idén kom till ”termometern” som han visar på klippet på YouTube kring nyheter om svininfluensan kontra TB. Han svarar så här:

    ”Det är en snilleblixt från Daniel Lapidus som gjorde den mellan 1 och 3 den natt vi gjorde videon. Väldigt grovt, men det var även en grov situtation. Vårt huvudbudskap syns att det är diken på bägge sidor när det gäller news volym, neglect på ena, hype på den andra och ett brett område med relevant därimellan som ju stärker sig över några tiopotentialer.”

    Snilleblixt håller jag med om att det var, en ovanligt slående grafisk illustration av ett intuitivt känt förhållande, men som HR själv säger: grovt. Det vore intressant att testa den hur man verkligen skulle uppfatta artiklar i ett visst ämne, också kvalitativt, innehållsmässigt, inte bara kvantitativt på en temperaturskala.

    Det säger också något om vår tid att man kan lansera ett helt nytt instrument för medieanalys samma dag som man kommer på den och sprida den. Inlägget på youtube har redan setts av tusentals människor, och många fler blir det. Men därmed inte sagt att ”termometern” är validerad vetenskapligt, förstås. Genial folkupplysning, dock.

  4. David Finer said, on 14 maj 2009 at 10:53

    Rosling menar att jag missförstått honom ang. ett-till-ett-resonemanget, att jag gör en “typisk överdrift åt andra hållet”. Han vill bara ha en rimligare rapportering, ingen absolut överensstämmelse mellan antalet dödsfall och nyhetsinslag. Han skriver i ett mejl:

    “Intressant att du uppfattar vår kommentar som talande för 1 till ett. Termometern inkluderar ju 1000 inom området relevant. Typisk överdrift åt andra hållet.”

    På en annan blogg kommenterar han saken lite mer. Vet dock fortfarande inte vem som konstruerat termometern han använder för att mäta medierelevans. Den kanske är rimlig, kanske inte. Är den validerad vetenskapligt? Jag har skrivit till honom och frågat. Få se om han svarar.

  5. […] intressant om svininfluensan i media By Vilhelm Stokstad David Finer skriver i bloggen mediestudier och hänvisar till ett mycket intressant youtube-klipp av professor Hans […]

  6. Torbjörn von Krogh said, on 12 maj 2009 at 11:13

    Effektiv presentation av Rosling! Men också intressanta kommentarer på YouTube-sidan.
    Frågan behöver ju inte ställas så att det skulle vara fel av medierna att reagera när WHO och nationella smittskyddsinstanser reagerar, se till exempel brittiske veteranreportern Charlie Becketts kommentar.
    Utan frågan kan i stället ställas om vilket arbetssätt i medierna som kan förbättra rapporteringen om exempelvis tuberkolos? När WHO kallar till extraordinär presskonferens fungerar nog bevakningen, men i vardagen?
    Några tips om tänkandet runt underrapporterade förlopp finns på Sim(o)s verktygssida. Under delrubrik 3 ‘öka granskningen av medierna’ finns exempel från Norge, USA och FN.


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: