Rapporteras det för mycket om svininfluensan?

På Journalistseminariet i Karlstad i veckan (se föregående text) redovisade Larsåke Larsson färska siffror om den svenska bevakningen av svininfluensan. Larsson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.

Sedan utbrottet av svininfluensan registrerades i Mexiko för sju månader sedan har han uppmätt sammanlagt 11000 träffar i databaserna Presstext och Mediearkivet (en träff kan vara en artikel, en notis, en förstasidespuff eller liknande). Som jämförelse angav Larsåke Larsson att bank/finanskrisen under 2009 ger sammanlagt 6800 träffar. Vanlig influensa ger ca 1000 träffar/år under perioden 2005-2008.

Larsson ville inte slå fast att svininfluensan fått för stor uppmärksamhet i medierna. Men han ansåg att bevakningen var ”enorm” och att mängden i förhållande till bevakningen av finanskrisen var ”intressant”.

I den avslutande debatten invände journalisten/forskaren/bloggaren David Finer att han i det stora hela inte kunnat se några brister i rapporteringen  (med undantag för tisdagens kvällstidningslöpsedel om en kändis som hostar blod). När WHO går ut med pandemi av högsta graden och Sverige beställer 18 miljoner doser av vaccinet så handlar det om stora nyheter argumenterade Finer.

Hans Roslings news/death ratio: Ny mediestandard, ny form av mediekritik?

Professor Hans Rosling har gjort ett uttalande om svininfluensan, tuberkulos och media, som väcker intressanta och viktiga frågor om medias ansvar. Det markerar nog ett historiskt trendbrott, i alla fall för kritiken av medicin- och vetenskapsjournalistiken, en ny form av ”instant” mediekritik via nätet, där Rosling använder sitt fenomenala pedagogiska grafiska verktyg och sin övertygande retorik för att illustrera och varna för ”hajpande” media.

I ett klipp på YouTube jämför Hans Rosling antalet nyhetsartiklar om svininfluensan resp. tuberkulos och antalet dödsfall i respektive sjukdom under samma tidsperiod via Googles nyhetstjänst. Han finner en gigantisk ”underrapporting” av TB-fallen.

Sådana jämförelser mellan sjukdomssiffror och medierapporter har förekommit tidigare, och resultatet blir alltid slående. Media speglar förvisso inte ”verkligheten” ett till ett, mycket långt därifrån. Media är – som många forskare påpekat – mindre att anse som en spegel av verkligheten än en narrspegel, som förvränger verkligheten på ett systematiskt, förutsägbart och forskningsbart sätt.

Frågan blir: ska ett-till ett-normen bli en ny mediestandard? Var hamnar vi då? Media har också andra roller än att direkt avspegla verkligheten, har aldrig gjort detta och kan definitionsmässigt inte göra detta (en vetenskapfilosofisk fråga, kanhända).

Med detta sagt finns det väldigt mycket att göra för att reformera media mot en kvalitativt bättre rapportering (men kvalitetsindikatorerna är inte självklara, för medicinjournalistiken definieras de hittills starkast av medicinska etablissemanget, jfr MediaDoctor, där det borde finnas utrymme för andra indikatorer). Det finns naturligtvis många orsaker till den diskrepans som Rosling sätter fokus på – svininfluensan ny, okänd, dess konsekvenser potentiellt ännu större än TB, i alla fall kortsiktigt, larmtrumman igång från alla smittskyddsexperter nationellt och internationellt – och visst är det lätt att vara efterklok nu, se, det blev ingen pandemi. Men det visste ingen för ett par veckor sedan.

Men naturligtvis är det upprörande att inte TB belyses mer. Liksom många andra stora sjukdomar med en social gradient, alltså som drabbar socialt och ekonomiskt utsatta oproportionerligt hårt. Bill och Melinda Gates och andra har f ö satsat mycket på att öka högkvalitativ journalistik kring hiv/aids, malaria, TB m m via journalistutbildning, stipendier, m m. Se http://www.globalhealthreporting.org/about.asp.

Frågan är: vilket ansvar har media? Den som begär en ett-till-ett-rapportering för fram en ny nyhetsnorm för medicin- och vetenskapsjournalistiken, som får oanade konsekvenser. Men initiativet är ett skickligt och viktigt sätt att sätta fokus på förbättringsutrymmet inom medicin- och vetenskapsjournalistiken.