Nyheter om Nätnyheter

Institutet för mediestudiers, Sim(o)s, nya bok Nätnyheter presenterades av författaren Michael Karlsson vid ett välbesökt (drygt 80 personer) seminarium på JMK, Stockholms universitet, den 8 september.

Resultaten kommenterades av en panel med praktiker och forskare samt av publiken. Diskussionen fortsatte mellan Michael Karlsson och Malin Crona (tidigare på dn.se, numera publikredaktör på Ekot) i programmet Publicerat den 11 september.

Bokmässan ordnade ihop med Sim(o) ett seminarium om journalistisk kvalitet och Nätnyheter 23 september,  vilket bland annat ledde till en intervju med Michael Karlsson för Grävande journalisters tidskrift Scoop, som nu ligger på Youtube. Michael Karlsson intervjuades också flera gånger i distributören eddy.ses monter på mässan.

I montern genomfördes även ett tiotal intervjuer/samtal med skribenter i antologin Journalistisk kvalitet. Det är roligt att det finns plats för mediestudier i mässans vitala mångfald.

Nappar Anna Serner på Agneta Lindblom Hulthéns förslag?

På Bokmässan antydde Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén att om inte berget kommer till Muhammed, så får Muhammed pallra sig ut på en vandring mot höglänta trakter. Det handlar om kravet på den breda parlamentariska medieutredning som förbundet länge förfäktat, men nu lagt i malpåse.

I stället föreslås en så kallad skuggutredning om journalistikens betydelse för demokratin. I en kolumn i dag argumenterar Agneta Lindblom Hulthén för ”en utredning som vågar problematisera och intellektualisera och som varken hukar för kvartalsbokslutsattacker eller uppblossande opinioner”.

Frågorna gäller bland annat problem rörande journalistikens finansiering, ägarkoncentration, textreklam, nätcensur och medieetik. Journalistbasen undrar exempelvis hur det ska gå för ”det självsanerande etiska systemet som fyller hundra år 2016, men som kanske inte överlever till dess”.

Agneta L H vill ha ett brett samarbete och skickar en invit till ”demokratiskt sinnade kamrater” som ”intresserar sig för mediernas makt och ansvar”. Den främste adressaten är troligen Tidningsutgivarna (något som skulle varit ogörligt bara för några år sedan).

Utgivarnas vd Anna Serner besökte också böckernas Göteborg. I ett blogginlägg inför mässan berättade hon att hon ”ska i vart fall hänga runt Journalistförbundets monter, B07:60, som uppmärksammar Dawit Isaak”.

Och i ett senare inlägg beskriver Anna Serner sig på ett sätt som nästan doftar utredningsdirektiv: vi som ”vill skapa opinion runt demokratiska frågor som yttrandefrihet, mediers roll och förutsättningar i samhället”.

Varför inte pröva en öppen utredning i så fall? Genomlyst och diskuterad av alla intresserade på nätet. Det skulle säkert bidra till en framtidsinriktad genomgång.

Janne Josefsson ‘medietränarnas brunnsgubbe’

Spridda repliker med medieanknytning från Bokmässans seminarier och monteraktiviteter:

Björn Häger myntade en ny liknelse i en debatt med pr-konsulten Paul Ronge om dennes färska bok ”När Janne Josefsson ringer – så klarar du pressen”. För att hindra små barn att närma sig den farliga brunnen uppfinner föräldrar en extra skrämmande dimension; de säger att det bor en läskig brunnsgubbe i brunnen. På samma sätt menar Björn Häger att medietränarna skrämmer makthavarna med Janne Josefsson, han blir deras brunnsgubbe.

Paul Ronge replikerade att hans kunder upplever hotet från Uppdrag granskning och Janne Josefsson som reellt. TV-jägarna är ute efter byten att nedlägga, de vill ha svett på överläppen och ångest i blicken. Fast Ronge erkände samtidigt att Sverige – och inte minst han själv – vore fattigare utan Janne Josefsson.

***

Janne Josefsson själv deltog i ett samtal om hot mot förtroendevalda. Har han inte själv ett delansvar för ett råare klimat genom sin aggressiva attityd var en frågeställning.

Genom ett temperamentsfullt inlägg vände han helt frågan till att handla om politikernas ansvar för ett samhälle med segregation, ungdomsarbetslöshet och social vanskötsel (fallet Louise i Vetlanda).

Förre justitieministern Thomas Bodström bedyrade att ingen politiker har något emot seriösa granskningar, tvärtom de välkomnas. Det är upphetsade övertoner och rena lögner i medierna han vänder sig mot.

Janne Josefsson svarade att retorik är en sak, praktik en annan. Ett exempel är konsekvenserna i Södertälje för den anställde som avslöjade sjukhuspersonalens rasistiska yttranden.

***

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén berättade i en öppen monterintervju att förbundet ändrat sin inställning till att låta PO/PON bedöma även journalisters arbetsmetoder (alltså inte enbart som nu det som publicerats). Journalistförbundet kan likväl behålla sin yrkesetiska nämnd för att hantera medlemsärenden. Detta kan underlätta en omvandling av PO/PON till en Mediernas ombudsman / Mediernas opinionsnämnd med vidare arbetsområde.

Journalister som narcissister

Det svåraste problemet med dagens journalistik är att så många journalister blivit narcissister och placerar sig själva framför det som ska rapporteras.

Denna tes drevs av Utbildningsradions nye vd Erik Fichtelius i en paneldebatt på Bokmässan i Göteborg under torsdageftermiddagen. Debatten hade rubriken ”Kunskap åt folket – men hur?” och anordnades av Utbildningsradion, Vetenskapsrådet och Nationalencyclopedin.

SACO:s samhällspolitiske chef Gunnar Wetterberg invände att samtliga journalister ännu inte drabbats av denna åkomma och att det faktiskt går att intressera dem för viktiga samhällsproblem om man serverar dem som bra berättelser,  goda historier.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson framhöll att det numera går att fördjupa berättelserna på nätet. I en färsk serie med partiledarna innehöll varje del cirka 9000 tecken i papperstidningen och 70 000 tecken på Expressens sajt.

Gunnar Wetterberg invände att det är först efter ett par hundratusen tecken som ett verk blir riktigt originellt, fördjupande och nyansrikt.

Min bok med Göran Persson var på tre miljoner tecken, meddelade Erik Fichtelius. Och tillade att Gunnar Wetterbergs bok om Axel Oxenstierna nog var ännu längre.

Malin Sandström, doktorand och bloggare, lyckades i betydligt kortare format förmedla att kunskap kan vara både nyttig och underhållande. Och Gunilla Hammar-Säfström, en av lärarna i tv-projektet ‘Klass 9A’, berättade att i början av terminen kom eleverna ofta flera timmar för sent till skolan. I november ville de inte gå hem när den egentliga skoldagen var slut.

SVT och GP vill granska lobbyister i Bryssel…

Publicistklubben Väst inbjöd traditionsenligt till mediedebatt på onsdagkvällen som inledning till Pressnatta, upptakten till Bokmässan i Göteborg. Ämnet var svenska mediers EU-bevakning.

Statsvetaren Ulf Bjereld ansåg att den svenska EU-bevakningen kan liknas vid en gedigen men tråkig hejaklack. Parlamentsledamoten Carl Schlyter (MP) fann att något lite fler frågor granskades i rätt tid före beslut i Bryssel till skillnad för några år sedan när de granskades först vid den svenska implementeringen, men att mycket återstår.ETC:s Johan Ehrenberg ville inte ha rapportering om ”EU” utan om konkreta sakfrågor och livsvillkor.

Aktuellts Eva Landahl och Göteborgs-Postens Cecilia Krönlein vittnade om höga kostnader för Bryssel-bevakare och om betydelsen av att ha f d EU-korrar på redaktionen som driver på bevakningen ”som illrar”.

Carl Schlyter inflikade att om medierna har svårt att få pengarna att räcka för att ha folk i Bryssel så gäller det inte den stora kemikoncernen BASF. De har 200 människor på plats och ”de påverkar allt”.

Landahl och Krönlein intygade båda att de skulle vilja satsa mer på att granska lobbyverksamheten inom EU.