Kvalitetskriterierna som Media Doctor glömde

Apropå kvalitetskriterier för ”god” medicinjournalistik, fick jag anledning att i samband med en föreläsning på Anderstiftelsens journalistseminarium i Karlstad nyligen under Liselotte Englunds ledning fundera över vad de inflytelserika Media Doctor-kriterierna INTE omfattar.  Ett resonemang som borde ha relevans för all journalistik, inte bara medicinjournalistiken.

Som jag resonerade i ett tidigare inlägg definierar dessa medicinskt inriktade kriterier bedömningsgrunderna för medicinjournalistiken, vilket är betänkligt, då journalistik är så mycket mer än att förmedla vetenskapliga fakta. Kvalitetskriterierna som jag menar att MD glömmer omfattar åtminstone följande dimensioner:

• Estetiska, konstnärliga, hantverksmässiga, utformningsmässiga (språk, semiotik, text/bild, layout, grafik)
• Underhållande
• Opinionsbildande (ledare, debatt, kommentar, dagordningssättande)
• Tematiska, som rör ämnesval
• Effektmässiga
• Bemyndigande av läsare/lyssnare/tittare
• Kritiska i betydelsen grävande, undersökande, avslöjande (undantag: disease-mongering, d v s medikalisering eller konstruktion av sjukdom).

Det är säkert mycket svårare att operationalisera dessa dimensioner i enkla schemata för utvärdering, men likafullt är ingen betraktelse riktigt rättvis som inte försöker!

Forskare vill förhandsgranska journalistiken

Anna Larsson, prisad medicinreporter på Ekot och doktorand i medicinsk vetenskap på Karolinska Institutet, redovisade några resultat från pågående forskning på Karlstads universitets och Anderstiftelsens Journalistseminarium i veckan (hela programmet här).

Arbetet går ut på att undersöka vad vi (allmänheten) får veta om hälsa och medicin i nyhetsmedierna – och varför. Vilka strukturella faktorer påverkar medicinjournalistiken?

I upplägget ingår studier av betingelserna för journalister, forskare/experter och lobbyister. En studie angående journalisters uppfattningar är redan publicerad. Enligt Anna Larssons sammanfattning i Karlstad menar journalisterna att de största problemen handlar om brist på tid, medieutrymme och kunskap. Dessutom är det svårt att hitta oberoende och begripliga forskare att intervjua. Journalisters förslag till lösningar går ut på att utbilda redaktörerna (som bestämmer över tid och medieutrymme) mera och att skapa resurser på nätet med bakgrundsinformation.

Forskarstudien är inte publicerad ännu. Forskarna/experterna menar att problemen bland annat gäller rubriker, som kan sättas av personer som är ännu mindre insatta än reportrarna som intervjuat dem. Kunskapsnivån hos journalister är ofta alldeles för låg. Kommersiellt tänkande i medierna ger artiklar och inslag en sensationell inriktning. Forskarnas förslag till lösningar går ut på medieträning av forskare och att forskare/experter granskar artiklar och inslag före publicering.

En studie av pr-material med medicinsk anknytning som skickats till tre redaktioner under två veckor är under bearbetning. Universitet, myndigheter och patientorganisationer tillhör de flitigaste avsändarna.

Lobbyisterna blir skickligare och skickligare enligt Anna Larsson. Hennes slutsats var att utbildade och erfarna grindvakter på redaktionerna behövs mer än någonsin.

Några tips en söndag i november

• Institutet för Mediestudier, Sim(o), har belönat Anna-Maria Havskogens uppsats om medieträning av politiker. Nästa år, valåret 2010, kommer Sim(o) att arrangera ett seminarium om medieträningens olika aspekter med utgångspunkt i uppsatsen. Men den som vill höra författaren resonera kring ”scenpolitik och scenjournalistik” redan nu kan lyssna på Åke Petterssons program Publicerat.

• I förra veckan var den brittiske journalisten Charlie Beckett på besök i Stockholm. Han är föreståndare för tankesmedjan POLIS vid London School of Economics och var inbjuden som huvudtalare av Journalistfonden för vidareutbildning som firade sina 40 år (jag var moderator för ett framåtblickande seminarium). Läs Charlies funderingar om mediesituationen i Sverige här; vad klagar ni på undrar han.

• Väckarklocka eller smittspridare? När forskning och statistik blir journalistik. Detta är den långa rubriken på ett intressant seminarium på Karlstads universitet om tio dagar. Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning bjuder in till en dag med föreläsningar av bland andra Allan Gut, Larsåke Larsson, Anna Larsson och David Finer.